Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 11, 31 okt. 1933
- Den ryska revolutionens förutsättningar. Av C. O. Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN RYSKA REVOLUTIONENS
FÖRUTSÄTTNINGAR
Av C. O. PETTERSSON.
Det hör kanske till yttringarna av den ironi, som stundom
utmärker den historiska utvecklingen, att den ryska revolutionen, alltså
den första verkligt genomförda revolutionen i marxistisk bemärkelse,
snarare utgör en händelsernas egen vederläggning än en bekräftelse
av marxismens katastrofteori, i varje fall av denna teori i dess
ursprungliga utformning. Ty för Marx tedde sig ju revolutionen
såsom den dramatiska avslutningen av den kapitalistiska
samhälls-epoken. De tendenser hos det bestående samhället, som Marx trodde
sig kunna urskilja, de ekonomiska företagens storlekstillväxt och
småföretagens undergång, kapitalets koncentration till en till
numerären alltmer begränsad överklass och den därmed tilltagande
ojämnheten i förmögenhetsfördelningen, den fortgående
exploateringen av arbetarklassen och profitens tillväxt på arbetslönens
bekostnad, tedde sig för honom såsom en anhopning av det brännstoff, som
skulle möjliggöra och nödvändiggöra revolutionen, såsom en
ackumulation av sprängämnen till en social explosion. Denna explosion hade
alltså att avvakta utvecklingsfaserna i det kapitalistiska samhället;
den sociala omvälvningen kunde ej förväntas, förrän kapitalismen
mognat och blommat ut. I så fall borde emellertid det stora
bondelandet Ryssland, där industrialism och kapitalism ännu befunno sig
på ett embryonalt stadium, ha längre väg att vandra, innan det stått
inför den sociala revolutionen, än de flesta andra europeiska länder.
Utan att modifieras till oigenkännlighet torde den marxistiska
revolu-tionsteorin därför svårligen kunna förklara den stora ryska
samhällsomvälvningen.
Ser man å andra sidan till de stora industriländerna, där
kapitalismen borde haft tid att utvecklas och slutföra den begränsade
sociala funktion, det förberedelsearbete, som marxismen trots sin
negativa inställning till densamma dock var villig att tillerkänna den,
finner man åsikterna om upplösningstendenserna inom det
kapitalistiska samhället i hög grad delade. Det förefaller svårt att finna
övertygande belägg för, att industriländerna skulle befinna sig på
väg mot proletariatets diktatur, att den samhällsomstörtning, som
föresvävade Marx, med historisk nödvändighet skulle rycka dem
närmare inpå livet, med andra ord: att distansen mellan den rådande
kapitalismen och den kommande socialismen skulle undergå en
successiv förminskning. För Tysklands vidkommande kompliceras
problemställningen genom tillkomsten av en ny, antimarxistisk
antikapitalism, och i de kapitalistiska länderna par préférence, England
och Amerika, synes den proletära oppositionen mot det kapitalistiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:37:26 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0551.html
