Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 31 okt. 1933 - Den ryska revolutionens förutsättningar. Av C. O. Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550 C. O, Pettersson
mellan dem. Det kräves nämligen en viss klasscirkulation, för att
förflyttningen mellan samhällsklasserna skall framstå såsom möjlig,
och såtillvida synes det föreligga ett visst samband mellan de sociala
avståndens storlek och stabiliteten i den sociala strukturen. Härmed
står också det faktum i överensstämmelse, att ju mer de färgade
raserna höjas, kultiveras och närma sig de vita, desto mer fientliga
bli de mot de vita, något som skapat oväntade och förut okända
komplikationer för kolonialpolitiken.
Klasskillnaderna äro sålunda mindre markerade än
ståndsskillnaderna — liksom dessa i sin tur äro mindre markerade än
kastskillnaderna —; de sakna den sanktion, som religion, tradition och
rättsordning givit åt ståndsdifferentieringen. Ökad social rörlighet och
cirkulation i nya banor är det, som skiljer klassamhället från
ståndssamhället. Emellertid vore det oriktigt att föreställa sig, att all
ståndscirkulation uteslutande hörde hemma i klassamhället.
Skillnaden mellan ståndssamhället och klassamhället är i detta avseende —
liksom i så många andra — en gradskillnad. Ty även inom
ståndssamhället förekom en viss cirkulation, ehuru så långsam och av så
obetydlig omfattning, att den icke ingick i det allmänna medvetandet
utan uppmärksammats först av en retrospektiv social forskning. Även
de sociala företeelserna måste, synes det, uppfylla vissa
kvantitativa mått och ske med en viss minimihastighet, för att intrycket
av dem skall kunna överskrida medvetandets retningströskel. Med
den ökade sociala cirkulationen, som gjort klasskillnaderna mera
diffusa, förlorar emellertid klassdifferentieringen sitt stod i en
föregiven naturlig och nödvändig ordning och framstår såsom
godtycklig och möjlig att upphäva. Det förefaller, som om denna förändrade
inställning till de sociala förhållandena, denna betraktelse av dem
icke såsom orubbliga och med naturnödvändighet givna utan såsom
möjliga att förändra, betecknade en vändpunkt i den sociala historien.
Ty med denna förändring följa den begynnande sociala oron, det
gryende sociala missnöjet, arbetarmassornas radikala orientering.
Den mänskliga aktiviteten fick ett nytt material, nämligen samhället
självt. Samhället gjordes ansvarigt på ett sätt, som var fullständigt
främmande för äldre tiders betraktelsesätt. Den enskildes misär,
förnedring och klassbundenhet betraktades ej längre såsom ett
oundvikligt öde eller såsom en berättigad social förvisning, utfärdad av
högre makter, utan återfördes på en mer eller mindre godtycklig
social struktur, på de rådande sociala maktförhållandena. Det var
icke den materiella nöden i och för sig, icke de torftiga yttre
villkoren, icke de primära behovens ofullständiga tillgodoseende, utan
det var denna övervältring av ansvaret, denna auktoritets förlust hos
ståndsdifferentieringen, som upplöste arbetarmassornas mentala
bundenhet vid det rådande samhället, som radikaliserade dem och som
inspirerade den socialistiska samhällskritiken. Detta förklarar väl i
någon mån anslutningen av intellektuella element, närmast
hemmahörande i medelklassen, till mer eller mindre radikala politiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
