Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 31 okt. 1933 - Den ryska revolutionens förutsättningar. Av C. O. Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560 CO. Pettersson
en uppgörelse mellan bourgeoisi och proletariat, en strid inom
minoriteten.
Den fattiga lantbefolkningen och den fattiga stadsbefolkningen
reagera på olika sätt inför de svårigheter, som möta i livet. Det är
en ofta iakttagen företeelse, att hårda tider ha en benägenhet att
utvidga lantbefolkningens produktiva verksamhet, att förstora
jordbrukets produktionsvolym — under det att industrin snarare
förlamas — att framtvinga en intensifiering av de personliga,
individuella bemödandena. Hos stadsproletariatet närmast försvagas detta
slag av bemödanden, och i stället bli massrörelserna och
sammanslutningstendensen mera framträdande. Förklaringen torde vara
ungefär följande. Samtidigt som individen resignerar och
misströstar om att genom personliga bemödanden kunna höja eller bibehålla
och befästa sin av kriser, sociala omvälvningar och
maktförskjutningar hotade levnadsstandard, överflyttar han sina förhoppningar
om framgång i kampen för stabilisering och trygghet i den
ekono-miskt-sociala ställningen och garantier för utkomst och försörjning
till sammanslutningen, till de i en viss form associerade
individual-prestationerna. Sålunda kompenseras den individuella
svaghetskänslan av en ny maktkänsla, en ny känsla av aktivitet, knuten till
den nya sociala bildningen, till massan. Denna psykologiska
företeelse förklarar den livliga anslutningen till massrörelserna och de
nybildade sociala organisationerna. Insikten om begränsningen i
räckvidden av jagets sociala aktivitet och bristen på insikt om
massverksamhetens effektivitet föranleder en koncentration av tilliten,
förhoppningarna och framtidsuppgifterna till massan eller
sammanslutningen. Ty just därigenom, att massans eller den sociala
organisationens effektivitet är en obekant faktor, kan den tillskrivas en
utomordentlig kompetens, utan att något dylikt möter tvivel eller
invändningar, som förefalla plausibla. Intet mål ter sig för
radikalt, intet anspråk för högt ställt, intet projekt för djärvt att
överstiga massans kapacitet. I stället för att definitivt uppgivas
förläggas de önskemål och anspråk, vilkas distans från verkligheten
förnimmes såsom hopplöst stor, till en psykologisk provins, där
antecipationen av deras realiserande möter mindre motstånd från
reflexionens och erfarenhetens sida, nämligen det okändas värld.
Sålunda kan massaktionen genom den omständigheten, att den är
relativt oprövad, att dess utgång är oviss, uppväcka en obegränsad
entusiasm. Och sålunda blir massaktionen för proletären en bärare av
alla stora förhoppningar och ett slags replipunkt för det mått av
optimism, som är nödvändigt i livet, ungefär som "framtiden" för den
borgerliga vardagsmänniskan, ett liv efter detta för den religiöse och
ett rumsligt begränsat område, ett "lyckoland", för det naiva
medvetandet.
Det ligger i sakens natur, att städerna i och för sig erbjuda en
relativt tacksam miljö för massrörelser. Stordriften skapade på sätt och
vis massorna genom att sammanföra och koncentrera den mänskliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
