Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 11, 31 okt. 1933
- Från läsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRÅN LÄSARNA
Arbetsmoral och arbetslön.
I sin anmärkningsvärt toleranta bok »Borgerlig livssyn» (Frontens Bibl.
1932) berättar Carl Björkman; om en svensk brukschef, som antagit en
bättre avlönad befattning vid ett engelskt företag inom samma bransch,
sedan den bank, somi ägde det sve|nska bruket, sett sig nödsakad att
sänka lönerna och därvid låtit chefens lön följa nVed, procentuellt med en
något kraftigare beskärning. Om1 brukschefens handlingssätt är under
dessa omständijgheter enligt författarens mening »naturligtvis inte så
mycket att säga». Däremot] uttrycker han sitt beklagande av en dylik
lönepolitik, som för några tiotusentals krojnor av en chefs lön
landsför-visar »generationer av sparad svensk brukserfarenhet» och värdefulla
affärsförbindelser och äventyrar ett helt brukssamhälles välfärd.
Man frågar sig, om dubbelspelet kan vara omedvetet, när författaren
i nästan omedelbar anslutning härtill, efter att ha framhållit, att det
naturligtvis inte kan sägas någonting om att ett företag i dessa tryckta tider
fiinner sig föranlåtet att sänka lönen för sina arbetare eller höja arrendet
för sina torpare, fortsätter: »Men när samtidigt de rejält tilltagna lönerna
för företagets högre funktionärer lämnas orörda (ehuru en blygsam
löne-nedskärnijng därvidlag många gånger om skulle täckt de ökade
inkomsterna från torparnas kronor) då känner man sig månad till protest —
tiden är sannerligen inte sådan, att dylika dispositioner böra lämnas
opåtalade från borgerligt håll.»
Men när den ifrågavarande bruksledningen utsträckte lönenedsättningen
även till chefen, då visar denne sin solidaritet genom att vända sitt
företag och sitt fosterland ryggen. Att lönen i detta fall va,r rätt högt till-*
tagen torde framgå av det faktum, att den låt vara »procentuellt kraf?
tagare» beskärningen uppgick till »några tiotusentals kronor». Och den
borgerlige författaren gör landsförrädarens sak till sin. Mot bakgrunden
av borgerlighetens alltid torgförda fosterlandssinne och solidaritet med
svensk företagsamhet, borde brukschefens handlingssätt framstå som en
sannskyldig judasgärning.
Björkmans bok har intresse som symtom på den olust, som den
borgerliga intelligensen, vilken genom uppfostran och yrke (B. är som bekant
knuten till Nya Dagl. Allehanda) är livegen i sin borgerliga uppfattning,
alltmer märkbart börjar känna i den nuvarande samhällssituationen och
under gammalhögerns överhöghet, en olust, som bland de mindre
intelligenta på silstone tagit sig andra och mer oroväckande former. Men boken
kan också betecknas som en värdefull moralisk insats i vår av åtskilliga
enögda doktrinärer på olika håll snedvridna politiska debatt.
Det har varit populärt på borgerligt håll att i mer eller mindre med-,
vetet agitatoriskt syfte rubricera hela arbetarrörelsen som avundsjuka
mot alla högre löntagare. Nu har man på vissa håll börjat inse den eko^
nomiska och moraliska faran av de »högsta» inkomsterna. Man torde
kunna säga, att sanningen är på marsch...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:37:26 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0578.html
