Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 26 dec. 1933 - Marcel Déat: Nysocialismen i Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ny socialismen i Frankrike 11
sig med hänsyn till överenskommelsen i Amsterdam, som förblivit
i kraft i Frankrike, sedan den övergivits överallt annorstädes,
medförde alla svårigheterna för den parlamentariska verksamheten. Jag
skall icke återupprepa de inträffade episoderna under de 18 månader,
som parlamentet hittills bestått, men den socialistiska
riksdagsgruppens enighet sattes på hårda prov, till vilka kommo personliga
motsättningar, vilka jag icke här skall närmare beröra.
Det är ju så, att överenskommelsen i Amsterdam icke endast
förbjöd delaktighet i makten i det borgerliga samhället, utan också
att rösta för budgeten. Men enkel aritmetik är tillräcklig för att
visa, att om socialisterna icke befunne sig inom majoriteten, så
skulle denna majoritet automatiskt upphöra att vara en majoritet,
och den skulle med nödvändighet ersättas av en annan, i vilken
de moderata och reaktionära grupperna skulle inta socialisternas
plats.
Fyra vänster regeringar ha sedan juni 1932 erfarit glädjen att
bedriva en politik med socialistiskt stod, och de ha dott därav. Den
femte håller just på att undergå sin prövning, då jag skriver denna
artikel. Erfarenheten har till övermått visat, att en grupp på 130
medlemmar icke kan spela dubbelspel. Den kan icke på samma
gång njuta gott av ett stod, som närmar sig regerandets fördelar,
och utgöra en opposition, som utesluter allt ansvar för regeringens
handlingar. Olyckan härrör sig av en alltför stor skicklighet. Den
har kommit av en permanent tvetydighet i en politik, där orden och
handlingarna aldrig stämma överens.
Eftersom å andra sidan de ekonomiska och finansiella
svårigheterna ökades, eftersom många av de valda för varje dag alltmera
bestämt kände nödvändigheten att samarbeta for ett finansiellt
återuppbyggande för att stänga vägen för högerns återkomst, och
eftersom under tiden vänsterriktningen inom partiet vann terräng och
förtalade riksdagsgruppen för dess samförstånd med de borgerliga
partierna, måste ett ögonblick komma, då enigheten inom gruppen
skulle brista.
Första tillfället erbjöds av de finanslagar, som regeringen Daladier
framlade förra våren. Bristningen kom till stånd i fråga om de
paragrafer, som för övrigt helt lätt berörde tjänstemannalönerna,
och det var en handfull från yttersta vänstern eller som föregav
sig tillhöra denna, som brot disciplinen genom att rösta mot
förslagen. Det andra tillfället kom, då man skulle rösta om budgeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
