Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 26 dec. 1933 - Stefan Oljelund: Fackföreningsrörelsen och lagstiftningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är ett betydligt avstånd mellan lagstiftningen om kollektivavtal, vilken
under stort gny genomfördes för en del år sedan, och lagstiftning om
tvångsskiljedom i tvist om löner och arbetsvillkor. Det är mycket
som talar mot den obligatoriska skiljedomen. Visserligen kan ett
politiskt läge inträffa, då samhället blir nödgat att gripa till ett så
drastiskt medel. Men det får dä samtidigt applicera en tvångströja
på arbetsmarknadens parter som binder dem helt. Obligatorisk
skiljedom av det slag som vi känna från Nya Zeeland och Norge, är
en större fara för samhället än om parterna ha fullt fria händer.
Spåren från de två nämnda länderna förskräcka. De domar som
där avkunnades voro icke resultatet av ekonomisk insikt utan av
maktspråk hos den starkaste parten och av mer eller mindre högt
uppdriven förlikningsmannaskicklighet. En domstol är en alltför svag
institution för att med framgång kunna bestämma löner och
arbetsvillkor. Skall lönebestämning ske medelst mänskligt diktat måste en
stark statsmakt stå bakom, som är lika mycket i stånd att förstå
samhällets sannskyldiga nytta som att tvinga parterna att böja sig.
Tvångsskiljedom genomförd på vanlig domstolsväg är en
självmotsägelse i en demokratisk stat. En statsmakt som vill diktera löne- och
arbetsvillkor måste som första åtgärd lägga arbetar- och
arbetsgivarorganisationerna under sin lydnad. Den måste infoga dessa
organisationer i statsbildningen därmed berövande dem deras fria karaktär.
En stat som fortfarande vill vara demokratisk måste i princip avvisa
den obligatoriska skiljedomen i intressetvister.
Däremot är det svårt att förstå att en demokratisk stat behöver
visa någon ängslig hänsyn gentemot alla utslag av de fria
organisationernas maktutövning. En demokrati i anda och sanning är skyldig
att taga hänsyn till samtliga medborgares rätt och frihet. Om
samhället exempelvis kräver att den enskilde företagaren skall uppfylla
arbetarskydds- och sociallagarnas alla bestämmelser, bör det även ha
skyldighet att se till att han får utföra sin verksamhet någorlunda
ohämmad av mäktiga organisationer. Om ett företag, det gäller
särskilt de mindre, vilka ännu trots all industriell utveckling ha stor
betydelse i vårt land, tvingas att i alla avseenden följa ett ganska
stelt avtalssystems alla bestämmelser är det möjligt att det kväves.
En hastigt genomförd och konsekvent uppehållen blockad är betydligt
mera ödesdiger för det mindre företaget än för det större.
Naturligtvis är det ytterligt svart att genomföra en ordning som reglerar
användande av blockadvapnet, men vilja vi behålla någon form av fri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
