Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 26 dec. 1933 - Olof Olinder: Den interkommunala skatteutjämningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den interkoniMunata skatt eutj amning en 41
länsstyrelsernas och domkapitlens ställning till skolväsendet
förutsattes komma att i det väsenliga lämnas oförändrad.
I fråga om fattigvården föreslås, att kostnader för den
obligatoriska fattigvården skola till tre fjärdedelar bestridas av landstingen
och en fjärdedel av primärkommunerna, med undantag av
fattigsjukvården, som helt övertages av landstingsområdet. I fråga om
barnavården skall likaledes tre fjärdedelar bekostas av
primärkom-moinerna ooh en fjärdedel av landstingen.
Med avseende å vägväsendet föreslås, att samtliga vägdistrikt inom
landstingsområdet sammanföras till ett vägdistrikt.
Då beredningen valt den organisatoriska vägen, har det i någon
mån skett med hänsyn till vissa krav på omorganisation av
kommunalväsendet, vilka blott indirekt hava samband med
skatteutjäm-ningsspörsmålet Beredningen har nämligen fäst stort avseende vid
det sedan länge ofta påtalade förhållandet, att kommunerna i Sverge
på många håll äro exceptionellt små, varför det ofta icke är möjligt
att till fullo utnyttja den förefintliga kommunala organisationen.
Vidare påvisar beredningen, att kommunerna i Sverge hava fått på
sin lott en alltför stor anpart av de samhälleliga uppgifterna och att
en överflyttning av uppgifter till staten eller kommuner av högre
ordning även därför vore önskvärd.
Beredningens förslag torde emellertid i viss mån kunna betecknas
som en lösning enligt denna metod. Såsom ovan anförts skola
fattigvårdssamhällenas verksamhet med avseende å den obligatoriska
fattigvården till icke mindre än tre fjärdedelar finansieras med
bidrag frän landstingen. Vad folkskoleväsendet beträffar, kunna de
medel staten enligt förslaget skall lämna till täckande av kostnaderna
för uppförande av skolbyggnader och avlönande av lärare m. m.,
i realiteten betraktas som bidrag till folkskoledistrikten, eftersom
de lokala skolstyrelserna i hög grad skola bibehållas vid sin
självstyrelse samt bland annat överväga, bereda och taga initiativ i dessa
frågor. Att statens och landstingens myndigheter få synnerligen
vittgående befogenhet att kontrollera kommunernas dispositioner och
att eventuellt vägra bidrag synes icke kunna ändra det förhållandet,
att det här är fråga om bidrag från staten och landstingen till
tämligen självständiga kommuner.
Ett realiserande av beredningens förslag skulle utan tvivel
medföra en mycket betydande skatteutjämningseffekt. Därest
landstingens utgifter, såsom föreslagits, i framtiden skulle komma att i hög
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
