Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 26 dec. 1933 - Olof Olinder: Den interkommunala skatteutjämningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den int er kommunala skat te utjämning en 43
ökas i mera avsevärd grad. Där skatteutjämningsproblemet
utomlands varit föremål för diskussion, synes man icke hava tänkt sig
den lösningen att över Iag höja bidragen till kommunerna. Redan
med hänsyn till det statsfinansiella läget, torde en mera avsevärd
höjning av statsbidragen i allmänhet vara ogenomförbar.
Huvudskälet mot en dylik lösning av skatteutjämningsproblemet är eljest,
att kommunerna härigenom fritagas från det ekonomiska ansvaret
för de fattade besluten, vilket icke är ägnat att främja sparsamhet
med allmänna medel. Visserligen måste kommunernas medlemmar
såsom skattebetalare till staten och till kommuner av högre
ordning-bära sin andel av bidragen, men den mera direkta ansvarigheten
skulle upphöra. Finansieringsmetoden innebär således icke, att
kom-munerna över Iag skola tilldelas bidrag, som utgå exempelvis i
förhållande till utgifternas absoluta belopp. Metodens innebörd är,
att bidragen skola utmätas i förhållande till vederbörande kommuns
behov.
Exempel på ett skatteutj ämnings för farande enligt
finansieringsmetoden kan hämtas från den år 1929 reformerade
komniunallagstift-ningen i England. Metoden synes även på andra håll hava kommit
i tillämpning, men England torde vara föregångslandet i detta
hänseende. * Kommunalväsendets utveckling i England erbjuder i övrigt
flera paralleller med förhållandena i vårt land, varför säkerligen
åtskilligt vore att lara genom ett närmare studium av de engelska
reformerna.
I samband med en reform av grunderna för den kommunala
beskattningen, som här icke skall beröras, företog man i England en
genomgripande rationalisering av kommunal väsendet. Den mest
betydelsefulla förändringen var slopandet av fattigvårdsdistrikten
(Poor Law Unions) och överlämnandet av fattigvårdsuppgifterna till
grevskapen och grevskapsstäderna, vilka utgöra den engelska
motsvarigheten till våra landstingsområden och städer utom landsting.
Man erhöll härigenom en koncentration av fattigvårdsuppgifterna
på färre kommunala enheter. Antalet fattigvårdsdistrikt utgjorde
nämligen tidigare omkring 650 under det att grevskapen (frånsett
London, som utgör eget grevskap) uppgå till 61 (med ett
genomsnittligt invånarantal av 365,000) vartill komma 83 grevskapsstäder
1 En år 1911 av den kände engelske socialekonomen Sidney Webb (numera
Iord Passfield) publicerad principiell utredning i ärendet (Grants in aid;
London 1911, 2. uppl. 1920) synes hava varit av grundläggande betydelse
för den engelska reformen av statsbidragssystemet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
