Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1934 - Mauritz Västberg: Idéoffensiv för socialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett stigande intresse för ekonomisk organisation. Allvarligare är då
faran av medelklassens sociala sjunkande genom kapitalismens
koncentration, kooperationens framgång och arbetarklassens makt, ty det
är ingen tillfällighet, att denna process utlöser dels antikapitalistiska,
dels antiproletära känslor, vilka få resonans i främst
nationalsocialismen. Fortsatt kris måste skärpa denna process och öka riskerna.
För de Man uttryckes problemet i frågan: är det möjligt att
utifrån idén om socialismens mål ge hela rörelsen en impuls, som är
stark nog att övervinna de isärsträvande intressena genom ett
totalintresse av att förverkliga vissa krav? Då han tidigare dragit
slutsatsen, att endast två vägar stå öppna för socialismens
genomförande: antingen minoritetsdiktaturens odemokratiska väg eller en
majoritetsbildning, som hänvisar arbetarklassen till andra
samhällsskikts deltagande, och då han vet att arbetarvärlden är uppdelad
främst i en socialdemokratisk och en kommunistisk rörelse, så måste
han undersöka om enighet är möjlig. Han anser nödvändigt att de
reformistiska intressemotiven och de revolutionära idémotiven böjas
in mot varandra, medan socialdemokratisk reformism och
kommunistisk antireformism nu endast leva på varandra, av vilket endast
socialismen blir lidande. Den reformistiska fasen anser de Man
måste likvideras då dess väsen i praktiken prisger enheten mellan
dagskravet på reformen och framtidskravet på omvälvning. Men han
kan ej heller acceptera kommunismen då dess uppfattning om den
sociala revolutionen vad motiven till massaktionen beträffar
uttömmes i föreställningen om ett segerrikt inbördeskrig. Bryggan mellan
dem anser han vara klassintresset hos proletariatet av den
socialistiska ekonomiska ordningens förverkligande. Men han tror ej längre
att man kan vinna resultat enbart med reformistisk aktion utifrån
ett revolutionärt tänkesätt. Socialismen måste nå en vändpunkt.
Motiveringen är de nya av sociala strukturförändringar
framkallade förhållandena i samhället, de Man sammanfattar sina
iakttagelser i att den kapitalistiska konkurrenshushållningen övergått till
kapitalistisk monopolhushållning, att koncentrationen antagit formen
av finanskapitalets herravälde, att rationaliseringen uppnått ett
stadium då till och med vid stegrad produktion antalet nyanställda
arbetare understiger å ena sidan antalet löntagare och å andra antalet
understödstagare, att nationalstaterna bli slutna ekonomiska enheter,
att forna transoceana kunder gjorts till konkurrenter, att de
proletariserade mellanskikten, som ej få hjälp av reformismen och äro
rädda för kommunismen, gå till fascismen, att statens hela makt tas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
