Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1934 - Händelser och spörsmål - Budgeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och sporsmål 111
Huvudtitlarnas utgifter nediskuros förra året med ej minidre än över
80 milj. kr. I år visa de däremot stegring med omkriing halva detta
belopp. Hälften av besparingarna skulle alltså redan hå övergivits. Till
stor del är det emellertid inte verkliga utgiftsökningar. I fråga om
socialdepartementet föreligger en besparing för innevarande år, som
överförts till nästa år och därigenom stegrar summan. För
jordbruksdepartementet innebär ökningen endast att vissa för speciella ändamål
beslutade skatter beräknas lämna större inkomst och då ökas automatiskt
även utgiften bokföringsmässigt, eftersom dessa summor endast passera
budgeten rent formellt. För försvars- och finansdepartementen äro
ökningarna däremot reella, fast i fråga om finansdepartementet det
beror därpå att staten övertager en del utgifter, som annars skulle åvilat
kommunerna. Någon ytterligare börda på medborgarna tagna under ett
innebär átt icke men väl en a,nwa;n förldelná;ng av bördorna.
Ökningen betingas nämligen av de ökade anslagen till skatteutjämning
kommunerna emellan. I stället för att beloppen skulle uttagits i form av
kommunalskatt i de mest skattetyngda kommunerna, d. v. s. i regel i
de fattigaste, skola enligt förslaget dessa belopp i stället uttagas över»
hela landet och i form av utjämningsbidrag överlämnas till resp.
kommuner. För försvaret innebär däremot ökningen en verkligt stegrad
utgift, som har sin grund i art värnpliktsövningarna föreslås; skola
återupptagas,. Man har ju emellertid invänt, att den besparing, som gjordes,
då de inställdes, i åtminstone viss utsträckning var fiktiv, eftersom åt*
skilliga nu arbetslösa skulle ha fått underhåll under värnpliktstiden,
medan samhället, då övningarna inställdes, tvingades att på annat sätt ta
Jhand om dem. I den mån detta är riktigt, och någon sanning ligger det
givetvis i påpekandet, reduceras alltså den verkliga utgiftsstegringen.
Trots den ökade statsskulden ha räntorna sjunkit. Det låga ränteläget
har möjliggjort konverteringar i stor utsträckning till lägre räntefot.
Dessa jämte övriga verkliga utgifter samt amorteringarna av
statsskulden och några andra mindre poster under utgifterna för kapitalökning
böra bekostas med verkliga inkomster. Sammanlagt stiger detta belopp
till 810 milj. kr. Det har icke varit möjligt att täcka hela denna summa
med redan nu utgående skatter utan vissa skattehöjningar och ett par*
nya skatter ha föreslagits. Höjningarna utgöras av en fördubbling av
den nu utgående s. k. utjämningsskatten, som hittills utgått med högst
en tredjedel av den kommunala progressivskatten. Den föreslås nu skola
utgå med två tredjedelar därav. Det är ju en rimlig utväg, då det gäller
att lätta skattetrycket i de mest skattetyngda kommunerna.
Gör man stora lån för att bekosta allmänna arbeten, som
bokföringsmässigt icke betala sig, är det en näraliggande konsekvens, att man också
snarast möjligt söker amortera dessa lån. Förra året föreslogs det skola
ske genom en förhöjd arvsskatt. Riksdagen ansåg emellertid, att det
kunde räcka med något lägre amorteringar, vilket regeringen accepterade,
men därvid finansministern dock ansåg sig böra uttala några varningens
ord, som underligt nog tolkades som om han börjat frukta följderna av
sin budgetpolitik. Tolkningen var som sagt underlig, ty han hade ju
redan enligt förslaget förutsatt snabb amortering. Nu i år då ytterligare!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
