Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1934 - Händelser och spörsmål - Budgeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 Händelser och spörsmål
lån förutsättas, följer att större belopp böra avsättas. För detta
ändamål föreslås därför att jämte den förut reserverade arvsskatten
ytterligare skola reserveras dels den s. k. extra inkomst- och
förmögenhetsskatten och dels en föreslagen stämpel på bouppteckningar, varom
förslag ännu ej framlagts, men som är avsedd att utgå efter en progressiv
skiktskala med början vid arvlåtna formögenheter om 50,000 kronors
värde. Stämpeln skulle börja med 3 o/o och stiga till högst 6 o/o.
Genom att den extra inkomst- och förmögenhetsskatten brytes ut ur
den allmänna budgeten uppstår ett hål, varjämte inkomsterna dessförutom
icke skulle helt förslå. För art täcka bristen föreslås en tillfällig
förmögenhetsskatt, som skulle drabba förmögenheter om minst 50,000 kr.
Även denna skatt skulle göras progressiv efter skiktskala. Början skulle
göras med 1 %0 och högsta skattesatsen kunna stiga till 5 %0 eller
0,5 o/o. Vissa lindringar skulle kunna vidtagas. Förslag härom har ej
ännu framlagts.
Balanseringen av budgeten har för övrigt möjliggjorts genom utsikten
till ökade inkomster från statens affärsverk och ökade inkomster från
spritskatter och tobaksskatten samt därigentom, att riksgäldskontoret
räknat en inkomst på de premieobligationer som utfallit med vinst.
Finansministern har dock icke räknat med någon ytterligare
konjunkturförbättring utan endast, att den förbättring, som redan inträtt, skall bli
beståndande. Det synes icke överdrivet optimistiskt. Man vill ju gärna tro, att
förbättringen skall fortsätta och staten erhålla bättre betalt för sin skog,
större vinst av sina järnvägar o. s. v. Om så sker bör
inkomstberäkningen hålla.
Upplåningen föreslås till 240 milj. mot 250 milj. för löpande år. Dessa
medel äro avsedda för i stort sett samma ändamål som under detta år,
d. v. s. för att bättre utrusta de affärsdrivande verken exempelvis genom
fortsatt elektrifiering av järnvägarna o. dyl., samt för igångsättande av
allmänna arbeten till arbetslöshetens bekämpande. Dessa arbeten äro
likaledes av i stort sett samma natur som de som nu äro i gång. Man finner
statliga och kommunala reserv- och beredskapsarbeten, anläggande av
s. k. skenfria korsningar, bostadsbyggande, upprensning av slumkvarter,
byggande av broar och hamnar, stensättning av livligt trafikerade vägar,
tillverkning av järnvägsvagnar, ökning av utlåningsfonderna, anskaffande
av jord åt arbetslösa, anslag till arbetarsmåbrukslånefonden, stod åt
enskilda företag o. s. v.
Det är stora belopp, som staten förutsättes skola låna. Statsskulden
sluger relativt kraftigt och det är en självklar sak, att i längden kan man
icke hålla på på detta sätt. Hela budgeten är emellertid i år liksom i
fjol uppbyggd med den tanken för ögonen att till depressionstiden
koncentrera den statliga verksamheten för att inskränka den under de goda
tider, som vi alla hoppas på, och att då avbetala de gjorda skulderna.
Skulle dock de goda tiderna utebli, räcka de nu använda principerna icke
utan då måste andra medel tillgripas. Statsministern har bebådat
undersökningar om vad som då kan vara att göra, vilket är att hälsa medi
tillfredsställelse, ty vi böra vara beredda på olika eventualiteter. Tillsj
vidare torde det dock icke kunna sägas, att skulderna växt oss över hu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
