Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1934 - Händelser och spörsmål - Norska böndernas skuldsättning - Amerikas budget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 117
roende av extrainkomster, är ofta skulden lika stor för de mwiidre
gårdarna. När tillfälle till biinkomster uteblivit har skuldsumman ökats.
En orsak till skiljaktigheten i skuldsättning är givetvis det ändrade
penningvärdet. De som köpt sina gårdar före kriget sitta väl som regel
täm-Jigen bra till, men de, som köpt under dyrtiden efter kriget, sitta trångt.
Eftersom handeln med jordegendomar ägde rum i större utsträckning i
de något fetare trakterna, jordbruks- eller skogsbruks-, under krigsåren
med dess högt uppskruvade priser än vad fallet var på magrare orter,
ligger redan där en förklaring till den större skuldsättningen, där jorden
och skogen är bättre.
Utredningen sysslar i fortsättningen med uppdelning av gälden på olika
slags förmögenhetsobjekt, jorden, skogen och inventarier, på inmark och
skogsmark, på areal etc. Bl. a. anges hur mycket jordbrukaren »väger»
i förhållande till andra inkomsttagare enligt taxeringarna för 1932—33.
Det framgår nedan, där jordbrukarnas andel uttryckts i procent:
av hela antalet skattedragare ............... 20,3
» taxerad förmögenhet ........................ 35,2
» taxerad inkomst .............................. 18.0
» uträknad kommunalskatt .................. 18,2
Siffrorna äro väl närmast överraskande låga, men man måste härvid
komma ihåg, att alla, som ha annan huvudinkomst icke äro med bland
jordbrukarna, även om de ha ett jordbruk. I själva verket menar man, att
jordbrukarna dock betyda åtskilligt mera för sin bygd. Det är Jord-’
bruket, som ger många andra deras levebröd, tjänstefolk, arbetare,
husmän, hantverkare, handlande, åtskillig industri o. s. v. Att avkastningen,
är tämligen skral framgår av den lagt värderade inkomsten i förhållande
till förmögenheten. Förmodligen skulle samma resultatet framkomma hos
oss i det fallet. Gårdarnas pris hålles uppe och rättar sig föga efter
nettoinkomstens storlek utan efter helt andra faktorer.
Då man till slut går att »värdera» skuldkrisen, kommer man till det
resultatet, att ungefär två tredjedelar av skulderna härstamma från
högkonjunkturen och en tredjedel från lågkonjunkturen. Under
högkonjunkturen utvidgade man och såg optimistiskt på framtiden. Bankerna gåvo
villigt lån. De ökade inkomsterna placerades i aktier och — förlorades.
Nu sitta många med sin stora skuld men med långt mindre förmåga att
bära den. Priserna ha fallit. Man kan icke möta prisfallet med minskade
artgifter, ty många av utgifterna äro bundna, såsom skatter, räntor, ljus,
kraft och annat. Många måste gå från gård och grund, då egendomen
säljes exekutivt. Det enda försonande draget är, att gården i många
fall, fyra femtedelar av samtliga säges det, så småningom går tillbaka,
till den gamle ägaren eller någon hans ättling. Familjen drives icke
definitivt bort.
Amerikas Amerika har samma budgetår som vi. Det börjar alltså den
hud t 1 juli och löper till och med den 30 juni nästa år. Numera
* sammanträder kongressen också wid ungefär samma tidpunkt
som vår riksdag eller i början av januari och budgetförslaget lägges
fram då. I år motsågs det med större intresse än vanligt, därför att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
