Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 28 febr. 1934 - Sigfrid Hansson: Svensk arbetsrätt i stöpsleven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk arbetsrätt i stöpsleven 141
och påkallade skydd för tredje mans rätt till neutralitet i
arbetskonflikter. Den avstyrktes av andra lagutskottet, som därvid stödde sig
på ett yttrande av Socialstyrelsen. I utskottsutlåtandet uttalades
bl. a., att utan att vara ägnad att skänka ett effektivt skydd åt tredje
mans rätt till neutralitet skulle verkningarna av en lagstiftning av
det slag som motionärerna krävde sannolikt försvåra de strävanden,
som då pågingo att på samförståndets väg skapa förutsättningar till
förebyggande av de i tredje mans rätt indirekt men djupt
ingripande arbetskonflikterna i allmänhet. De ledande arbetsgivar- och
arbetarorganisationerna ha, framhöll utskottet vidare, intet intresse
av att indraga tredje man i de konflikter, som uppstå dem emellan.
Med hänsyn till den allmänna opinionen vore det tvärtom angeläget
för dem att sörja för att inga åtgärder vidtoges, som kunde vara
ägnade att kränka deras rätt, vilka kunde göra anspråk på att få
hävda sin neutralitet i dylika konflikter.
Till utskottsutlåtandet fogades tvenne resolutioner, den ena av
högerns och bondeförbundets representanter och den andra av de
folkfrisinnades. De sistnämnda avstyrkte motionen med bl. a. den
motiveringen att det säkerligen skulle visa sig vara svårt att
åstadkomma en effektiv lagstiftning på detta område och att det
därför borde undersökas, "huruvida icke en lösning kunde vinnas på
annan väg, exempelvis genom avtal därom arbetsgivare- och
arbetarorganisationerna emellan". Dessa reservanter hänvisade för övrigt
— i likhet med utskottets socialdemokrater — till det förhållandet,
att den 1928 på högerregeringens initiativ tillsatta
arbetsfredsdelegationen hade givit till resultat att en paritetiskt sammansatt
kommitté skulle permanent verka för att främja samförståndet på
arbetsmarknaden.
Förstnämnda reservation, d. v. s. högerns orh bondefÖrbundarnas,
utmynnade i förslag om skrivelse till regeringen med anhållan om
utredning om "huruvida och på vad sätt lagstiftningsåtgärder må
vidtagas för att bereda rätt till skadestånd för den, vilken helt och
hållet står utanför arbetskonflikt men likväl oförskyllt tillfogas skada
genom blockad, bojkott eller andra stridsåtgärder, som riktas mot
honom". I motiveringen till denna reservation framhölls dels att
man borde undvika att på något som helst sätt utforma
lagstiftningen till ett vapen mot vare sig arbetarnas eller arbetsgivarnas
organisationer eller att giva den karaktären av strafflag och dels att
lagstiftningen borde begränsas till att meddela regler om skadestånds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
