Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 28 febr. 1934 - Sigfrid Hansson: Svensk arbetsrätt i stöpsleven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 Sigfrid Hansson
livsmedelsindustrin och — byggnadsindustrin. Naturligtvis kunde
man icke gå direkt på lagstiftning, utan man måste nöja sig med en
hemställan om utredning, och enligt den skrivelse, som avsändes till
regeringen, skulle utredningen gälla, "huruvida åtgärder för
arbetsfredens bevarande, utöver vad redan vidtagits, ytterligare kunde
företagas". Riksdagsskrivelsen var denna gång hållen i mycket
försiktiga, för att icke säga tveksamma ordalag. Regeringen igångsatte
emellertid en utredning, som likväl icke kom att fullföljas. 1926
blev det åter fart i de motions författare i riksdagen, som hade tagit
arbetsfreden på entreprenad. Då väcktes tre motioner. I den ena
påyrkades en skrivelse till regeringen angående obligatoriskt
skiljedomsförfarande "i fråga om arbetsavtal för särskilt viktiga
arbetsområden" och i de båda andra hemställdes "dels om obligatorisk
skiljedom och därmed förenat förbud för arbetsinställelse såväl i
arbetstvister, där stat och kommun äro part som i alla slag av tvister
angående arbetsavtals rättsliga innebörd och tillämpning, och dels
om skyldighet för part i annan arbetstvist att även, där sådant icke
är genom avtal föreskrivet, meddela arbetarparten underrättelse viss
tid innan arbete inställes" (s. k. varseltid).
Här bör erinras om den av den socialdemokratiska regeringen
tillsatta s. k. arbetsfredsdelegationen, som skulle verkställa
undersökningar, huruvida lagens stadga borde givas åt "den faktiska
rättsordning, som under tidernas lopp vuxit upp genom arbetarnas och
arbetsgivarnas förenings-, förhandlings- och avtalsväsende". Denna
delegation sprängdes som bekant redan 1927 med anledning av att
den folkfrisinnade regeringen, som efter striden om de s. k.
stripadirektiven hade efterträtt den socialdemokratiska, tog sig före att
utbryta en detalj ur det komplex av arbetsrättsliga frågor, som var
föremål för utredning, för att kunna bjuda riksdagen på ett förslag
angående lagstiftning om obligatoriskt skiljedomsförfarande i
rättstvister. Resultatet av detta ingripande från regeringens sida blev de
nuvarande kollektivavtals- och arbetsdomstolslagarna.
Tredje mem träder in på arenan.
De borgerliga partierna lade nu återigen något band på sin
reformiver. Enstaka motioner blevo emellertid föremål för mer eller mindre
välvillig uppmärksamhet. Bland dem märktes en som väcktes 1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
