Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 22 mars 1934 - Sigfrid Hansson: Svensk arbetsrätt i stöpsleven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK ARBETSRÄTT
I STÖPSLEVEN
Av SIGFRID HANSSON.
II.
I förra häftet omnämndes professor Bergendals utkast till Iag om
skydd för tredje mans rätt till neutralitet och de med anledning av
detsamma i riksdagen väckta motionerna. Det återstår nu att lämna
en redogörelse för övriga motioner i arbets- och föreningsrättsliga
frågor. De äro icke mindre än ett tiotal.
Först bör då den (I: 153) anmälas som väger mest — därför att
den utgöres av det största antalet trycksidor. Det är högern som
är pappa för den och den består av 17 sidor motionstext och icke
mindre än 170 sidor bilagor. Man har just icke varit rädd för att
vålla statsverket utgifter denna gång. Bilagorna, som Svenska
Dagbladet pretentiöst betecknar som ett stycke kulturhistoria, besta
huvudsakligen av tidningsurklipp, men därjämte återfinnes den norska lagen
om arbetstvister in extenso samt några vidlyftiga aktstycken från den
i fjol inrättade norska bojkottdomstolen. Bland "kulturdokumenten"
märkes den broschyr med titeln "Prickad", som utgavs i fjol. Även
den har avtryckts in extenso. Det säger sig självt att redaktörerna
för denna "kulturhistoria" icke besvärats av något behov av att
medverka till en mera allsidig och i någon mån opartisk utredning av
de "fall", som de operera med. Som "kulturhistoria" har denna
motion värde framförallt ur den synpunkten, att den för alla tider
kommer att utgöra ett vittnesbörd om hur enkelt — och vi höllo nästan
på att säga simpelt — man går tillväga, när man vill betjäna sig av
de tekniska resurser, som riksdagen ställer till sina ledamöters
förfogande.
Saken är den att högern icke är nöjd med att tredje mans rätt
skyddas, utan den vill åtskilligt mer. Den önskar i första hand en
reglering av blockadväsendet i stil med vad som skett i Norge. En
sådan reglering skulle bland annat innebära, att blockad icke skulle
få riktas mot företag, som utom familjemedlemmar icke sysselsätta
flera än tio arbetare. Vidare önskas förbud mot blockad, som har
till syfte att framtvinga eller förhindra åtgärd av statlig eller
kommunal myndighet. Härvidlag har man särskilt tagit sikte på sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
