Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 22 mars 1934 - Sigfrid Hansson: Svensk arbetsrätt i stöpsleven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk arbetsrätt i stopsleven 193
fall — i verkligheten mycket enstaka — då blockadåtgärd riktas mot
exekutiv myndighet för att hindra den att fullgöra i laga ordning
utverkat vräkningsförfarande, t. ex. i samband med konflikter
mellan hyresgäster och deras värdar eller mellan arbetsgivare och
strejkande eller lockoutade arbetare, åt vilka arbetsgivare upplåtit bostad.
Förbudet skulle även gälla sådan stridsåtgärd — ävenledes säkerligen
mycket sällsynt — vars syfte är att framtvinga rättsstridig handling
eller underlåtenhet av enskild person. Då 10 kap. 14 par. strafflagen
bestraffar den, som på visst sätt uppmanar till brott eller vill
förleda till ohörsamhet mot Iag eller laga myndighet, synes det rimligt
— heter det i motionen — att förbjuda blockad, som har till syfte
att förmå annan till rättsstridigt handlingssätt.
Det av professor Bergendal föreslagna skyddet mot s. k.
hämndblockader, alltså åtgärder som vidtagits i syfte att hämnas på någon
för hans förhållande i arbetstvist eller annan ekonomisk tvist, anse
högermotionärerna icke vara tillfyllest utan kräva att rättsskydd "i
viss omfattning" också skall tillerkännas den, som på grund av sitt
ställningstagande i annat avseende än i ekonomisk tvist ådragit sig
misshag från enskilds eller viss organisations sida. Som motivering
för detta krav åberopades bland annat, att svenska medborgare, som
deltagit i finska inbördeskriget, blivit trakasserade, sedan de återvänt
till vårt land.
Ett ganska intressant avsnitt i högermotionen är det, som
behandlar de s. k. organisationsblockaderna och konkurrensblockaderna.
Högermotionärerna anse, att professor Bergendal även på denna punkt
varit alltför njugg. De vilja ha uttryckligt förbud mot blockader och
bojkotter, som avse att förmå arbetsgivare att endast använda
organiserade arbetare eller arbetare tillhörande viss organisation. Förbud
skulle sålunda stadgas mot stridsåtgärd i syfte att förmå någon att
avskeda person, som är anställd i hans tjänst, eller att i sin tjänst
anställa viss person. Ifråga om konkurrensblockaderna erinras om
att de — liksom organisationsblockaderna — ofta syfta till att
framtvinga ett arbetsmonopol för någon viss grupp i ett visst fack eller
på viss ort. Motionärerna anse att sådan stridsåtgärd bör i Iag
förbjudas, som skall ha till syfte att förmå någon att ingå kollektivavtal
"som ej begåtts av flertalet av de hos honom anställda eller att i
sådant eller annat arbetsavtal intaga bestämmelse att endast medlem
av viss förening eller sammanslutning skall erhålla arbetskraft eller
anställning". När det gäller konkurrensblockaderna äro motionärerna
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
