Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 22 mars 1934 - Från läsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN LÄSARNA
Bortglömda reformer.
I anledning av Otto R. Wangsons artiklar i Tidens januari- och
februarinummer tillåter jag mig att bedja om utrymme för några reflexioner.
Jag måste genast säga ifrån att det inte gäller någon som helst
kritik av hr Wis artiklar, utan alldeles tvärt om är det så att hr W. säkert
endast givit uttryck åt vad många människor innerst inne burit på, både
sådana, som i nämnder och styrelser, ej minst fattigvårdsstyrelser, haft
att handlägga understödsärenden och sådana som sökt understöd i olika
former och blivit nekade på grund av att dje ej ha hemtortsrätt i den
kommun vari de vistas. Den som något känner till hur det härvid
förfares instämmer säkert med hr W. att förhållandena äro sådana art de
ropa högt på en förändring. Och en snar förändring.
Men det finns många andra förordningar, eller rättare brist på
förordningar och stadganden, vad man nu vill kalla dem, som äro ägnade att
påkalla uppmärksamhet emedan de kunna åstadkomma stor skada för
framtiden. Jag ifrågasätter huruvida inte lagstiftaren borde företaga en sådan
omarbetning av en del paragrafer i den nuvarande fattigvårdslagen, som
gjorde det omöjligt att åstadkomma en sådan ojämnhet i understödens
storlek beträffande den öppna fattigvården. Vad som i det ena
fattigvårdssamhället anses vara ett lagom avpassat understöd anses i ett annat
vara tämligen lagt och i ett tredje tämligen, i en del fall mycket, högt.
Att detta inte beror på olika dyrorter framgår av att de olika samhällena
ligga inom samma dyrortsgrupp och ibland t. o. m. äro grannar. Jag
ifrågasätter huruvida inte § 25 borde få följande fortsättning... dock
må sammanlagd inkomst och understod i intet fall sättas lägre än vad
kostnaden är pr vard ta gare vid ålderdomshem.
Jag erkänner art även denna formulering är vag och skulle helst hava
velat föreslå en viss fixerad summa i minimum inom varje dyrortsgrupp
men något sådant vore väl otänkbart att få genomfört.
Antedningen till ovanstående förslag är närmast en hänvändelse från en
person till en fattigvårdsstyrelse med begäran om hjälp. Personen har
Under 1933 haft en inkomst av 50 kr .pr månad jämte husrum och
vedbrand. Familjen består av man, hustru och en son på tolv år. Mannen
har under en följd av år varit sjuk i en höft varför arbetsförmågan varit
nedsatt. Han har själv bekostat all sjukvård- och läkarhjälp. Hustrun och
sonen ha tidvis varit sjukliiga.
Vid nyår 1934 anhöl’1 mannen ifråga hos fattigvårdsstyrelsen om hjälp
till betalning av livförsäkringspremie med 16 kr. pr i/4 år,
sjukkassepremie med 9:50 pr 1/4 år, därvid som stod § 37 i fattigvårdslagen
anfördes; vidare begärdes hjäLp med kostnaden för resor och behandling vid
isjukhus med 13 kr. pr gång samt till slut 10 kr. pr månad till kläder
och skor m. m. till sonen. Fa.ttigvårdsstyrelsen tillmötesgick begäran om
betalning till sjukkassan men ej till livförsäkring, likaså bifölls begäran
om hjälp till sjukhusresorna »såvida sökanden kunde genom intyg styrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
