Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 22 mars 1934 - Från läsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från läsarna 223
att han genom behandlingen bleve bättre». De 10 kr. pr månad avslogos
utan vidare.
Således hade familjen alltjämt att leva på 50 kr. i månaden och av
dessa bestrida c:a 5:33 till livförsäkringen eller låta den förfalla och
där-imed förlora de c:a 500 kr. som vorio å densamma inbetalda eller
eventuellt sälja den tillbaka till försäkringsgivaren för c:a 140 kr. och så
konsumera även dessa pengar.
Beträffande intyget om att behandlingen skulle göra sökanden »bättre»
ställde personen sig frågande både gentemot styrelsen och sig själv.
Behandlingen var föreskriven av en av världens erkänt främsta kirurger
och given av en mycket framståjende radiolog vid landets otvivelaktigt
främsta sjukhus och ända kommer en liten fattigvårdsstyrelse och
ifrågasätter behandlingens värde.
Fattigvårdsstyrelsen hade inte i enlighet med vad § 25 i
fattigvårdslagen påbjuder företagit någon utredning eller gjort sig underrättad om
personens levnadsförhållanden utan endast förklarat »att personen hade
och har samma möjlighet att söka och erhålla skogsarbete som andra
arbetslösa inom kommunen», därvid förgätande att personen då givetvis
inte kunde påräkna art behålla den inkomst han hade och därmed förenade
fria husrum och vedbrand, att personen inte vore i stånd att utföra tungt
kroppsarbete samt sist att kommunen praktiskt taget ej lagt två strån i
kors för art hjälpa de arbetslösa och art dessa sedan nyår i genomsnitt,
till dato, mitten av mars, ej haft sysselsättning i 20 dagar pr man.
Sökanden besvärade sig hos länsstyrelsen och denna har remitterat
ärendet till landsfiskalen i vanlig ordning, förhör har hållits med sökanden
och fann landsfiskalen därvid, enligt avgiven rapport till länsstyrelsen
y>at\t sökandens (klagandens) hem såg rent och ordentligt ut varför han
{landsfiskalen) ej kunde finna aff behov av hjälp och understöd kunde
föreligga».
En extra fjärdingsmän som också fått yttra sig i saken har samma
uppfattning som landsfiskalen.
Man frågar sig verkligen med häpnad om ett föreliggande
understödsbehov skall styrkas med ett dåftgt hem som är inrymt i en dålig bostad
och om smuts och trasor ovillkorligen äro erforderliga attribut.
Fattigvårdsstyrelsen vill alltså uppenbarligen, genom att fastslå
femtio kr. pr månad som ett fullt tillräckligt belopp för en familj att leva
på, pressa levnadsstandarden i botten. Ännars trodde man att denna
standard låg vid den kostnad som är A-kostnaden vid fattigvårdssamhällets
ålderdomshem. Denna kostnad är pr understödstagare för 1934
beräknad till 84 öre eller pr månad 25:20. Här skall samma kostnad ned till
16:66 kr. Ålan undrar med skäl huruvida fattigvårdsstyrelsen ifråga
riktigt gjort klart för sig vad dletta vill säga? Om detta beliopp anses
tillräckligt hur kommer det sig då att barnavårdsnämnderna på
landsbygden betala en avgift till fosterföräldrar på 25—30 kr. pr månad?
Åtgå 9—10 kr. pr månad till kläder och skor så var ju sökanden i sin goda
rätt då han begärde detta understöd till sonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
