Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 24 april 1934 - G. Hilding Nordström: Kring arbetslöshetsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har industrin naturligtvis givit bröd åt ett allt större antal armar
och under de goda tiderna icke minst absorberat jordbrukets
övertaliga befolkning. Men dennas våldsamt stegrade
produktionskapacitet har icke anpassat sig efter befolkningens konsumtionsmöjligheter
och köpkraft. När så krisen satte in, konkurrensen blev allt
skarpare och företagens existens ställdes på spel, stod för dem endast
övrigt att genom hänsynslösa beskärningar av omkostnadskontot söka
lotsa sig igenom bränningarna. Och då den dyraste faktorn härvid
utgöres av den levande arbetskraften, har den måst ställa sig den
uppgiften före att så mycket som möjligt göra sig oberoende av
densamma och ersätta den med billigare, maskinella hjälpmedel. Sådan
blev utvecklingens hårda lag. Dess resultat ligga uppenbara: ett
relativt minskat behov av manuell arbetskraft, d. v. s. ökad
arbetslöshet för allt större skaror av industrins arbetare speciellt de
manliga, man må sedan kalla fenomenet rationalisering eller något annat.
Här är naturligtvis icke meningen att upprätta en katalog över alla
de mångahanda faktorer, som kunna tänkas hava mer eller mindre
bidragit till den nuvarande arbetslösheten, Sådana omstridda
spörsmål, som exempelvis huruvida monopoltendenserna inom
fackföreningarna haft en arbetslöshetsskapande effekt, om den nya
arbetslöshetspolitikens lönenormer bidragit till arbetskraftens sugning från
näringarna till de statliga beredskaps- och reservarbetena, om 1933
års riksdagsbeslut medfört allmänt arbetslöshetsstegrande
konsekvenser etc. lämnas sålunda åsido, eftersom varje omdöme i dessa ting
alltid påverkas av bedömarens politiska inställning och subjektiva
tycken. En del av dessa frågor ha dessutom över huvud aldrig gjorts
till föremål för någon ingående undersökning, ja, fråga är, om det
ens är möjligt att med bindande argument bevisa riktigheten av den
ena eller den andra uppfattningen. De flesta omdömen, som hittills
blivit fällda om arbetslöshetspolitiken i dess senaste fas, hava tagit
föga hänsyn till att den ännu knappast hunnit utvecklas i hela sin
tänkta omfattning, och omdömena ha som regel också byggt på ett
material av ytterst bristfällig eller ensidig karaktär, vars värde
förstorats eller förminskats allt efter läggningen hos den
tidningsredaktion, som vidarebefordrat de gjorda upptäckterna till den läsande
allmänheten. Allra minst när det gäller politikens stoff lär väl heller
någon vilja påstå, att det är den kristallklara sanningens flöde, som
rinner fram genom tidningarnas — speciellt kvällstidningarnas —
reportagespalter. Vad som är orsak och verkan i det, som nu för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
