Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 24 april 1934 - G. Hilding Nordström: Kring arbetslöshetsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ögonen är på den allmänna arbetsmarknaden, låter sig för övrigt
svårligen närmare fastställa. Såsom utvecklingens resultat står dock
i vart fall ostridigt fast det faktum, att depressionens långvarighet
och styrka desorganiserat arbetsförhållandena och lett till utarmning
av stora grupper utav samhällsmedlemmar.
Ett av en världskris framskapat abnormt läge på arbetsmarknaden
föder självfallet i längden ett stigande behov av hjälp bland dem,
för vilka redan en mycket kort tid av förlorade dagsförtjänster ofta
betyder ekonomisk kollaps.
Även de mönstergillaste arbetare, som aldrig anlitat något av
samhällets hjälporgan, förmå ej att i längden draga sig fram utan varje
som helst arbetsinkomst, sedan alla tillhörigheter av något värde
realiserats eller pantsatts. Antalet hjälpanmälningar stiger, något som i
och för sig dock ej behöver vara liktydigt med ökad arbetslöshet.
Snarast är det väl en latent arbetslöshet, som börjar träda i dagen.
Det finns nämligen med säkerhet ett stort antal personer, som tidigare
månad efter månad stämplat på arbetsförmedlingen och anmält sig
hos arbetslöshetskommittéerna utan varje synbart resultat och till
slut funnit detta meningslöst och därför efterhand upphört därmed,
men som åter börjat göra sig påminta, sedan vetskapen om att staten
gått in för en utökad hjälpverksamhet tänt förhoppningar hos dem
om att få någon del av de beviljade anslagen till nödens lindrande.
Många, som varit hänvisade till fattigvården och den enskilda
välgörenheten söka sig bort från dem för att i stället begära hjälp som
arbetslösa. Huruvida på det sättet de hjälpsökandes netto blivit
större eller hållit sig vid status quo undandrar sig dock varje säkert
bedömande, i synnerhet som det ej låter sig fastställa, huru många
som hållit sig framme utan att vara hjälpbehövande arbetslösa
lönarbetare. De arbetslösas växande armé rekryteras i vart fall icke
längre blott av lönearbetare. Från näringsidkare av olika slag, som
icke heller någonsin tillförene tagit det allmännas stod i anspråk,
strömma ansökningar om hjälp in. Massor av förut i jordbruket
anställda pressas av konjunkturtrycket och det med jordbrukets ökade
maskinisiering minskade behovet av arbetskraft till att bli
understödstagare hos det allmänna. Till dem sälla sig utblottat sjöfolk,
kontors- och affärsanställda, som blivit överflödiga, allteftersom det
internationellt varuutbytet krympt samman, ungdomar, vilka aldrig fått
komma in i ordnat produktivt arbete o. s. v. Naturligtvis ha —
såsom alltid inträffar under perioder av expansiv samhällelig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
