Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 31 maj 1934 - Sigfrid Hansson: Tredjemansskyddet i ny version
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 Sigfrid Hansson
som villkor för behörigheten kunna kräva säkerhet i annan ordning.
Redaktör Gjöres framhåller, att flera skäl visserligen tala för att
behörigheten göres beroende av organisationens solvens, men det
förefaller som om det skulle vara möjligt att finna en annan väg
än den av kommissionen föreslagna. Man kan exempelvis tänka
sig, säger redaktör Gjöres, att angripen part vid mottagande av
meddelande om mot honom planerad massåtgärd kunde, därest han
hade anledning hysa tvekan om den angripande partens ekonomiska
vederhäftighet, hos myndighet begära, att den angripande
organisationen skulle hos myndigheten deponera eller ställa säkerhet för ett
i lagen närmare angivet belopp till säkerställande av det skadestånd
som eventuellt kunde komma ifråga.
Enligt kommissionsförslaget skall i samband med ställande av
säkerhet organisationen till vederbörande länsstyrelse resp.
överståthållarämbetet, ingiva exemplar av sina stadgar samt uppgift på de
personer, som ha säte i styrelsen eller eljest äga företräda
densamma samt på antalet medlemmar och underavdelningar och
beträffande arbetsgivarorganisation antalet hos medlemmarna sysselsatta
arbetare.
Från regeln om ställande av säkerhet har gjorts ett mycket
viktigt undantag. Det heter sålunda i 3 §, att utan hinder av vad där
sagts rörande säkerhets ställande "äge dock förening, vilken är part
i arbetstvist rörande kollektivavtals ingående, mot sin motpart
vidtaga arbetsinställelse jamte arbetsblockad". Härom yttrar
kommissionen i sin motivering följande:
"De organisationer, sorn bildats för tillvaratagande av arbetsgivares och
arbetares intressen, ha till huvudsaklig uppgift att genom kollektivavtal reglera
arbetsförhållandena. När enighet om dylikt avtals upprättande eller om de
villkor, som skola upptagas i avtalet, icke kan vinnas, är arbetsinställelse och
därmed förenad arbetsblockad det naturliga påtryckningsmedlet.
Meningsskiljaktighet råder icke därom att rätten till dessa stridsåtgärder i huvudsak icke
skall röna inverkan av den nu föreslagna lagstiftningen och att sålunda något
skadestånd icke kan ifrågakomma på grund av densamma. Det synes vid
sådant förhållande oegentligt att på detta organisationernas förnämsta
verksamhetsfält fasthålla vid fordran på en säkerhet, som är betingad av behovet
att vinna ordning och reda beträffande stridsåtgärder, vilka drabba andra än
motparten i ett blivande kollektivavtalsförhållande."
I de allmänna bestämmelserna har även upptagits föreskrift om
s. k. varsel. Det heter sålunda i § 6, att om förening vill vidtaga
massåtgärd skall skriftlig underrättelse därom lämnas till den som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
