Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 31 maj 1934 - Litteratur - Alexander Wicksteed: Ten years in Soviet Moscow - Gösta Moberg: Bland tuareghövdingar och negersultaner - Dagmar Berg: Egyptiska profiler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 313
två punkter anser han, art ryssarna lyckats så mycket som man kan begäraj
och i varje fall bättre än någon annan. Det är i fråga om barnens
uppfostran och i fråga om behandlingen av de otaliga folkminoriteterna.
Barnen äro det viktiga problemet. Det är nästa generation, som skall
taga vid en gång. Finge man tro folk, som aldrig satt sin fot i Ryssland,
skulle ju förhållandena vara odrägliga både materiellt och andligt. När
allt kommer omkring har man kanske ända en viss skyldighet att också
lyssna till en person, som har direkt kännedom om hur det är ställt och
som därtill till yrket är lärare.
Wicksteed synes fullt övertygad om att det egentligen bära är en;
tidsfråga, när ryssarna komma art ta den kulturella ledningen i världen.
De kunna helt enkelt inte hjälpa det. Sådant där finner man lite var-»
stans i boken. Någon avoghet mot Sovjet och ryssar finns det alltså minst
av allt, men i alla fall blir man inte riktigt övertygad, vad det nu katø
bero på. Boken är emellertid underhållande, smålustig på sina ställen och
över huvud präglad av gott humör, och som sagt, förf. har de bästa för^
utsättningar art känna till hur det i verkligheten är i Moskva.
Gösta Mdberg: Bland Tuareghövdingar och negersultaner. 111. 250 sid.
Bonniers. 9:50 kr.
Den svenske upptäcktsresanden Gösta Moberg, ty upptäcktsresande får
linan numera lov att kalla honio;m, är ingen dålig berättare och ingen dålig
iakttagare, Hans bok om färden från Alger genom Sahara, över Timbuktu
till Dakar är en både underhållande och lärorik bok. Den kommer en art
se ’med större skärpa på det franska försöket art här grunda ett
kolonialvälde och skapa reda och ordning i primitiva vildvuxna samhällen. Väl kan
en i alla fall relativt snabb färd genom ett vidsträckt land inte ge allt om
geografiska, ekonomiska och kulturella förhållanden, men det vore
under-»skattning, om man inte erkände förfis ärliga uppsåt att ta reda på
hurudana förhållandena äro, där han drar fram. Det är utan tvivel en
äventyrsbok, som förtjänar art läsas icke bära för äventyrens skull.
Dagmar Berg: Egyptiska profiler. 111. 188 sid. Natur och Kultur. 6:75 kr.
Förf. är skolföreståndarinna i Kairo eller har åtminstone varit det. Hon
har där haft i uppdrag art organisera en skola av västerländsk typ. Hur
hon skilt sig från det uppdraget talas det visserligen inte om i boken,
men det vore underligt, om en person med hennes humor och hennes milda
blick på människorna inte skulle haft framgång i sitt kall. Boken handlar
emellertid inte i första hand om skolan, även om givetvis rätt mycket
kom-imer med av vad som hänt förf. i hennes egenskap av föreståndarinna.
Det är fastmera glimtar ur egypternas dagliga leverne, deras sätt att se
livet och medmänniskorna, som komma till synes. Det är med andra ord
en välskriven och roande men på samma gång allvarlig skildring av
brytningen mellan inhemskt och västerländskt i det gamla Egypten. De sociala
förhållandena te sig säkerligen en smula annorlunda sedan man läst boken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
