Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 27 juni 1934 - Sigfrid Hansson: Tredjemansskyddet i ny version
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330 Sigfrid Hansson
svårt att draga gränsen mellan dessa företeelser. Den har för sin del
ansett att såsom part bör behandlas den, mot vilken man riktar en
stridsåtgärd med självständigt syfte vare sig denna går ut på att den
angripne skall företaga eller underlåta något eller allenast på att skada
denna. Tredje man blir under sådana förhållanden den, mot vilken
man riktar stridsåtgärd i syfte att därigenom utöva medelbar inverkan
på lösningen av motsättningen till en part. Kommissionen anför
några exempel för att närmare belysa detta.
Under en pågående arbetskonflikt äro de i konflikten indragna
arbetsgivarna och arbetarna ävensom, deras organisationer parter. Till
tredje man åter skall vara att hänföra strejkbrytare, som
arbetsgivaren anlitar, liksom också utomstående arbetsgivare som hos sig
anställa strejkande eller lockoutade arbetare. En sak för sig är att
personer av dessa kategorier kunna såsom oneutrala komma att stå utom
det lagstadgade skyddet. Såsom tredje man betraktas vidare alla
andra utomstående, som man Önskar skola medverka för att utöva
påtryckning på parterna i primärkonflikt eller på andra tredje män.
Till sistnämnda slag av tredje män räknar kommissionen s. k.
arbets-villiga, d. v. s. närmare bestämt sådana oorganiserade, som stanna
kvar i arbetet, sedan en arbetsinställelse vidtagits. Sedan konflikten
avvecklats, inträder ett annat förhållande. Skulle någon av de förra
parterna vilja med stridsåtgärd angripa någon med anledning av hans
förutvarande ställning till konflikten kan detta, säger kommissionen,
icke längre ha någon betydelse för lösningen av denna utan åtgärden
blir självändamål, i det att den går ut på att utöva vedergällning. Den
angripne bör därför numera betraktas som part, även om han under
konflikten haft ställning som tredje man. Men enligt lagförslagets
10 § skall stridsåtgärd i vedergällningssyfte vara förbjuden.
Vad angår konkurrenstvisterna medför den intagna ståndpunkten
att konkurrenten, som angriparen ytterst vill nå, är att anse som part
under det att mellanmannen — den genom vars medverkan syftet
skall vinnas — betraktas som tredje man. I de ofta
uppseendeväckande tvisterna mellan arbetare eller arbetargrupper om företräde på
en arbetsplats eller eljest om arbetstillfälle blir därför arbetsgivaren
att betrakta som tredje man.
Vad nu angår ovan återgivna paragraf är först och främst att
observera, att lagstiftningen skall bli allomfattande, alltså icke bära
gälla arbetskonflikter utan även andra ekonomiska stridsåtgärder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
