Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 27 juni 1934 - Arvid Ernvik: Liv och kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIV OCH KULTUR
Av ARVID ERNVIK.
Det är rätt egendomligt att tänka sig, att människorna för bära
en mansålder sedan levde för kulturen och välvde storvulna tankar
om kulturens förmåga att förbättra världen. Med vördnad talade
de om den "sanna" kulturen och medmänniskorna värderades efter
sina kulturella insatser. De reflekterade aldrig över kulturens väsen
eller medel. Under antiken och medeltiden betraktade man
kulturen som en naturens frikostiga gåva, av sig själv framväxande
och buren av mäktiga och dunkla livsmakter. Man såg däri endast
en organisk naturprodukt, alltså icke något som människan genom
möda och ansträngning avtvingat naturen, icke en genom!
målmedveten strävan och slug beräkning avvunnen konstprodukt.
Vetenskap och konst tillerkändes, ett självändamål, ett absolut egenvärde,
och en människas värde bedömdes efter de resultat hon nått på
dessa områden. Denna kulturuppfattning levde kvar ända långt
in på 1800-talet.
När den nya kulturens segertåg, begynte, saknades inte
motståndare och bekämpare. En av de första som utslungade sitt anatema
var Rousseau. "Våra själar ha blivit fördärvade i samma mån
som våra konster och vetenskaper skridit framåt i fulländning",
och "människorna äro fördärvade, de skulle vara det ännu mera,
om de haft olyckan att födas lärda", äro ett par av hans satser.
Butler och Ruskin gåvo i sina skrifter utlopp’ åt sitt hat mot den
begynnande industriella kulturen, och omkring hundra år efter
Rousseau framträder Tolstoy som kulturkritiker. Men en
framstående kännare av kulturhistorien har gjort gällande, att varken
Rousseau eller grubblaren på Jasnaja Poljana hade blick för den
moderna kulturens egenart. Deras angrepp är snarast riktat mot
den civiliserade människan i allmänhet. Den kritik de prestera är
helt och hållet moraliskt inriktad. Deras kamp gäller inte
införandet av några nya värden, inte heller åsyfta de någon omvärdering
av de förefintliga värdena utan fastmer en reducering av antalet.
De erkänna endast sådana värden, som alla människor kunna
tillgodogöra sig. Därför blir deras kritik alltför generell och därmed
utan större betydelse.
Den förste som genomskådat kulturens väsen är egentligen den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
