Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 27 juli 1934 - Alf Hildinger: Familjeförsörjare, kvinnor, skatter och löner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAMILJEFÖRSÖRJARE,
KVINNOR, SKATTER OCH LÖNER
Av ALF HILDINGER,
Gång på gång stöter man på programmet: lika lön för lika arbete.
Särskilt inom kvinnorörelsen har detta slagord spelat en ganska stor
roli, och i våra dagar har kvinnorna i stor utsträckning delat sig i
två partier för eller emot denna princip: för då man endast genom
att ge kvinnan samma lön som mannen slutgiltigt har erkänt hennes
likaberättigande, mot då den lägre avlöningen för kvinnoarbetet i stor
utsträckning varit förutsättningen för kvinnans inträngande på en
mängd arbetsområden och väl även bidragit till den mindre
utpräglade arbetslösheten bland kvinnor. Även utanför kvinnornas led är
ofta åsikterna för eller emot ytterst skarpt utpräglade.
Till en början må här endast påminnas om ett par mycket enkla
men i alla fall grundläggande synpunkter. För arbetsgivaren är det
rimligt att hålla på principen lika lön för lika arbete. Han skall ha
ett visst arbete utfört, och detta får med hänsyn till företaget som
helhet draga en viss kostnad. Då är det ju egentligen för
arbetsgivaren fullkomligt likgiltigt vern som utför arbetet, bära det blir
ordentligt utfört. Arbetarens ekonomiska förpliktelser med hänsyn
till familj o. dyl. är helt och hållet hans privatsak; arbetsgivaren
har närmast intresse av att skaffa billigast möjliga dugliga
arbetskraft, varvid han dock måste söka ordna så, att god arbetskraft
verkligen vill stanna på platsen, då personombyte alltid medför både
risker och kostnader. Det är faktiskt denna synpunkt, att
arbetsgivaren beräknas vilja ha billigast möjliga arbetskraft, som satt
prägel på bestämmelserna om statsbidrag till folkskolans lärarlöner,
enligt vilka ett skoldistrikt alltid betalar 1/10 av den stadgade lönen
för en lärarinna i första lönegraden, medan staten betalar resten;
på så sätt blir detta skoldistriktets bidrag helt oberoende av om man
till platsen utser manlig eller kvinnlig, yngre eller äldre lärare.
Helt annorlunda ter sig principen från den anställdes och
samhällets synpunkt. Den anställde har rättighet att för fullgott arbete
fordra en betalning, som ger honom möjlighet att leva någorlunda
bekymmerfritt, och härför fordras ytterst olika summor, om han
eller hon är ensam eller har flera personer att försörja. För
samhället är det viktigt, att barn och ungdom kan växa upp under goda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
