Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 27 juli 1934 - Händelser och spörsmål - Roosevelt och ungdomsarbetslösheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annorstädes ett socialt problem av första ordningen, framhåller M. Dubreuil.
Banden mellan de olika familjemedlemmarna voro på god väg att lösas
upp, en anda av brutalitet vann alltmer insteg, och det dagdrivarliv, till
vilket de unga genom arbetslösheten voro dömda, erbjöd större faror i
moraliskt avseende än i kanske något annat land. Det såg sannerligen
ut, säger författaren, som om »gangsterarmén» icke skulle lida någon
brist på rekryter, som med iver voro beredda att kasta sig in i en
utbildning av det mest ödesdigra slag. Ur samhällelig synpunkt var det
alltså på högsta tid, att man allvarligt grep sig an med detta vitala,
problem, om man icke inom kort skulle löpa risken av att tusentals
unga människor marscherade rakt in i fördärvet. Roosevelt tog också
med anmärkningsvärd snabbhet itu med problemet. Endast 17 dagar efter
det han tillträtt presidentbefattningen, framlade han för kongressen en
plan att genom inrättande av ett slags frivillig arbetstjänst bekämpa den
alltmer tilltagande ungdomsarbetslösheten. Arbete för kroppen och
disciplin för karaktären voro grunddragen i det rooseveltska projektet,
samtidigt som det syftade till att ge landet ett icke ringa ekonomiskt utbyte.
För detta erbjöd Förenta staternas omfattande skogar ett rikt
arbetsfält. Det är, säger författaren, ett känt faktum att skogbeståndets existens
hotades av den alltmer ökade efterfrågan på trävaror, såväl för
byggnadsindustriellt ändamål som för tillverkningen av pappersmassa o. d. Vid
sidan av denna så att säga mänskliga åverkan hotas emellertid
skogsbeståndet även av andra faror, främst då skogsbrand. Icke mindre än
26 miljomer acres skog ha sålunida årligen förstörts av eldsvådor under
tiden 1920—1929. I vissa trakter av landet utgöra även insekter,
trädsjukdomar m. m. en icke oväsentlig fara för skogens framtida bestånd.
En systematisk kampanj mot dessa olika faror för skogshushållet vore
i sig själv tillräcklig för att bereda stora skaror arbetslösa sysselsättning,
framhåller M. Dubreuil. Men den amerikanska kontinentens många floder
erbjuda även de rikliga möjligheter då det gäller att skaffa fram
arbetsobjekt. Icke blott Mississippi, utan även dess många bifloder, Missouri,
Ohio och Tennessee, ha sedan århundraden tillbaka genom översvämningar
fört med sig icke ringa områden av de bördigaste fälten. Stora mängder
gyttja, gräs, träd, ja t. o. m. smärre öar, följa med strömmen ned
mot Mexikanska golfen. Detta förhållande har icke blott medfört en
permanent förstöring av fälten utan det därmed förenade försvinnandet
av vegetationen har också i avsevärt hög grad ökat faran för hastiga
översvämningar. Upprepade gånger under senare år ha värdefulla
dammbyggnader vid elektriska kraftstationer spolierats genom översvämningar,
därför att det icke fanns vegetation som bjöd tillräckligt motstånd.
Med ledning av dessa iakttagelser uppgjordes ett omfattande program
i arbetslöshetsbekämpande och på samma gång skogsvårdande syfte.
Häri ingick bl. a.: skydd mot skogseldar genom utförande av »gator»
i skogarna, d. v. s. uthuggningar som äro fullständigt befriade från alla
brännbara ämnen och varigenom skogen indelas i skilda sektioner; väg-
och brobyggnader avseende att underlätta för bevakningspersonalen att så
snabbt som möjligt nå brandplatsen; installering av telefonlinjer så att
vaktmännen hastigt skola kunna slå alarm i händelse av eldfara;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
