Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 30 aug. 1934 - Eugénie Söderberg: Hur ryssarna betrakta utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fanatiker mitt i Paris sprudlande liv, som en tvivlande klosterbroder, som
förfasas över livet utanför, när han väl kommit dit... och som längtar
tillbaka till den själafrid han tror sig kunna finna i sin hemvana miljö,
vid vatten och bröd.
Den största missräkningen hade hans tidigare kamrater berett
honom, de ryska emigranterna. Det var som om han påträffat
gengångare från medeltiden, så långt borta från den sovjetryska
verkligheten och allt sunt förnuft tycktes de honom vara.
— Jag började inse den stora faran för oss, om dessa människor
skulle komma till makten, dessa gengångare från en epok, som
oåterkalleligen är gången för Sovjets del. Jag kan förklara och förstå
deras uppfattning, som jag tillskriver emigrationens kringskurna
förhållanden, existenskampen och hemlängtan, men en del av det jag såg
var tsartidens barbariska verklighet. Jag såg också, att de inte älskade
folket, kanske i förbittring över att vi inte gjorde en ny revolution
och bad dem komma tillbaka, ty den glädje och tillfredsställelse de
kände, då jag berättade, hur illa det var ställt med förnödenheterna
hemma, var gudlöst cynisk. Och deras barn var redan
utlänningar...
Jag är inte kommunist och kommer aldrig att bli det, jag kommer
kanske alltid att sörja det gamla Ryssland, där jag trivts så bra, men
för första gången på snart femton år säger jag "vi" om staten, i
stället för "de" som tidigare.
Jag tror knappast, att den ryske professorn var en ’Potemkinkuliss’,
som mot vederlag reste fram och tillbaka mellan Moskva och
Leningrad och berättade sin omvändelsehistoria för de godtrogna
resenärerna.
Internationella arbetarproblem äro ett mycket brännande ämne i
den första kommunistiska staten. En av de många personer, som jag
talade med i detta ämne, sade till mig:
— Varför är man så förbittrad på oss i utlandet, för att vi
intresserar oss för hur arbetarna har det? Antagligen av samma orsak,
som drev självägande godsägare i Ryssland att förfölja de människor,
som försökte verka för livegenskapens upphävande. Vi försvara
proletariatets sak, men tyvärr är mycket få i Europa och andra
världsdelar medvetna om att de hör till proletariatet. Småborgare med en lön
under existensminimum, sömmerskor med svältlön,
strumpebandsagenter och teaterartister, alla är de proletärer, fast de inte vet det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
