Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 30 aug. 1934 - Händelser och spörsmål - Socialpolitik i Sydamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtminstone delar av radioverksamheten. På sistone ha även sprit-, bensin- och
cementmonopol införts.
Ändamålet är givetvis att nå lägre priser för konsumenterna samt ökade
inkomster för statskassan. Det förra målet synes ha nåtts. Så är
exempelvis järnvägstaxan lägre på de statliga linjerna och redan under första året
lyckades man pressa ned bensin- och fotogenpriset med några ören pr
liter, samtidigt som rätt betydande kvantiteter kunde till självkostnadspris
ställas till förfogande för bekämpande av insekter. Meningarna äro något
mera delade, om man också skaffat staten inkomster. Beloppen, som
influtit till statskassan ha visserligen icke varit stora i förhållande till hela
statsbudgeten, men det nedlagda kapitalet har förräntats med ungefär
2.5 % i genomsnitt. Järnvägarna ha dock gått dåligt ihop.
På det sociala området ha väsentliga framsteg gjorts.
Arbetsskyddslagstiftningen säges vara god, olycksfallsförsäkring har införts, likaså
ålderdomspensionering och invaliditetsförsäkring samt som redan nämnts
åttatimmarsdag och minimilöner. Man har också lyckats hålla
arbetslöshetssiffran låg. Förra året, då krisen ju var som värst, stannade antalet
arbetslösa vid 25,000. Försäkringsverksamheten i allmänhet skötes till två
tredjedelar av staten.
Det var som sagt icke detta, som föranledde statskuppen förra året.
Den gamla konstitutionen delade den verkställande makten på presidenten,
kabinettet och ett nationellt administrativt råd. Ministrarna utsågos dels av
presidenten och dels av detta råd. Eftersom rådet utsåg de flesta och
viktigaste var presidentens makt starkt beskuren och man siktade till att
fullständigt avskaffa ämbetet och införa en metod liknande den
schweiziska. Den nya konstitutionen har avskaffat rådet helt och hållet samt
infört parlamentariskt styrelsesätt. Samtidigt har skötseln av statens olika
ekonomiska företag lagts om. Den omhänderhades förut av tämligen
självständiga styrelser, i regel bestående av nio medlemmar, som i praktiken
utsågos av det administrativa rådet. Hädanefter sortera de viktigaste
under resp. ministrar och styrelserna utses av regeringen efter senatens
godkännande. Man hoppas på så sätt undgå tendenser till att använda
dessa poster som belöningar för partiarbete o. dyl., vilka förut sägas ha
gjort sig gällande. Samtidigt ha styrelserna gjorts mindre.
Den vidtagna förändringen väntas därför icke medföra någon ändring
i landets allmänna ekonomiska och sociala politik, utan målet är även
framdeles att vaka över den sociala omvårdnaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
