Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 26 sept. 1934 - Gösta Langenfelt: Den internationella hjälpspråksfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grammatik underlätta i hög grad inlärandet, som uppskattas till 24
effektiva timmar. När Basic English behärskats av utlänningen, är detta
blott ett stadium på väg till större antal engelska ord, varför Basic
— i sig själv ett lättlärt medium — skänker lärjungar möjlighet att
därefter relativt smärtfritt inhämta än större kunskaper i engelska.
Kritiker ha framhållit, att det begränsade ordförrådet stundom
föranleder löjeväckande omskrivningar: "sail-support" för mast,
"taking hair off the face" för raka sig, o. s. v. Naturligtvis är detta
mindre lämpligt, men Basic English är, som namnet antyder, endast
basen och duger vid konferenser och korrespondens i allmänhet; för
resor finns en speciallista. Företagna prov i Ostasien, U. S. A.,
Danmark och Sverge ha visat Basic English’s lämplighet.
Att återuppväcka latinet som talat universalspråk, vilket för
närvarande propageras i Italien, torde icke finnas möjligheter till.
Professor Peano i Turin har däremot sedan fyrtio år tillbaka arbetat
för ett böjningslöst latin, "Latino sine inflexions", huvudsakligen
för vetenskapligt bruk, och har också lyckats samla anhängare.
Ganska nedgörande kritik har dock riktats mot detsamma, bl. a. av
prof. O. Jespersen på anfört ställe.
Det är emellertid en omständighet, som är avgörande för
varaktigheten och utbredningen av ett internationellt hjälpspråk:
universaliteten. Medan latin (i olika former) och konstgjorda språk
taga sikte blott på Europa (och Amerika; Australien som helt
engelskspråkigt står ju utanför), är engelskan absolut obestritt ett
det överlägsnaste medium för framkomst i alla världsdelar. Även
i stympade kompromiss-språk ingår engelskan till hög procent och
om de moderna engelska lånorden i nu levande språk har förut
nämnts. När de svårigheter, som stavning och grammatik bereda,
till stor del avlägsnats, når engelskan genom sin smidiga analytiska
byggnad en hög grad av fulländning som internationellt hjälpspråk.
Konstspråken tvinga en att lära ett språk som utanför en mycket
obetydlig miljondel av mänskligheten saknar värde; en
restriktionsengelska skänker på lättaste sätt ett internationellt hanterbart
instrument och grunden till ökade kunskaper inom ett levande, sig ständigt
automatiskt utbredande språk. Inför sådana argument borde de
gamla nationalitetsfördomarna falla, och engelskan, gärna enligt
Basic’s linjer, godkännas som framtidens kongress- och
korrespondensspråk nationerna emellan, varom också den kände författaren
H. G. Wells siar i sin nyligen utgivna framtidsroman "The Shape
of Things to Come".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
