Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 11, 27 okt. 1934
- Erik Törnfelt: Friheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRIHETEN
Av ERIK TÖRNFELT.
När en granne förlorar sina tillgångar, är det naturligt och
mänskligt, att vi börja inventera våra egna för att värdesätta dem
och se efter att de befinna sig i säkerhet. Om detta är en vanlig sak
i det enskilda livet, så bör det ju också vara rätt naturligt att något
liknande sker inom nationerna när "grannen", som förlorat sina
tillgångar, är ett helt stort folk. Händelserna i Tyskland ha givit oss
svenskar anledning till en eftertänksam inventering. Tidigare hade
man inte så mycket reflekterat över värdet av vad man ansett vara
tämligen självklara ting — om inte precis "naturtillgångar" så
åtminstone "naturliga tillgångar". Men nu, när vi sett att ett stort
kulturfolk kan på ett enda bräde förlora allt, som bär självstyrelsens
och folkfrihetens prägel, ha vi börjat räkna och granska vad vi
äga.
Att "inventeringsresultatet" är gott torde de flesta vara ense om.
Våra nationella, medborgerliga och politiska tillgångar äro icke
obetydliga: nationell självständighet; folklig självstyrelse och
demokratisk författning; rättssäkerhet; medborgerlig frihet; religionsfrihet;
tryck-, yttrande- och församlingsfrihet.
En värdering av allt detta kan vara nyttig. Det kan visserligen
se ut som om det ena sammanhängde så intimt med det andra, att
något särskiljande knappast skulle kunna förekomma. Så är
emellertid inte alldeles fallet. Denna nationella, andliga och politiska
förmögenhet har inte kommit som en gåva från himmelen eller som en
vinst på ett lotteri. Den har inte heller kommit som resultatet av en
"lyckad kupp". Nej, den har skapats genom träget arbete och seg
kamp under generationer. Den har skapats bit för bit, steg för steg.
Och en egendom vunnen på detta sätt synes ju alltid solidare och mera
värd än om den bestått i en lätt och hastigt förvärvad slumpvinst.
Men just därför att den sakta och mödosamt byggts upp under en lång
följd av årtionden kan man, åtminstone i breda drag, särskilja de
olika delar, varav den består.
Det talas i nuvarande upprörda tid mycket om vår demokrati
såsom en omistlig egendom, som vi måste slå vakt om. Sant och
riktigt! Förvisso är Sverges nuvarande demokratiska samhällsordning en
dyrbar tillgång, väl värd att vårda och försvara. Men om man
översätter ordet demokrati med folkvälde och fattar det som ett uttryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:37:49 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1934/0525.html
