Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 27 okt. 1934 - Erik Törnfelt: Friheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för allas lika rätt att vara medbestämmande i samhället, alltså i
motsats inte blott till diktatur utan även till fåtalsvälde, oavsett om
ett sådant skulle äga vissa demokratiska drag, så finner man att vår
demokrati är av mycket färskt datum. Man behöver inte vara
lastgammal för att minnas den tid när det inte existerade någon verklig
demokrati här i landet — när medborgarrätt hette pengar, när den
kommunala rösträtten var sådan, att en enda person kunde behärska en hel
kommun — det kunde t. ex. vara en svinuppfödare, och då var det
svinen, som hade bestämmanderätten — och när vid politiska val
arbetarna föllo för inkomst- och skattestrecken som soldater för
taggtrådshinder. Och likväl rådde frihet! Det ger ett egendomligt perspektiv
att se tilbaka på den tiden och observera, att trots frånvaron av verklig
demokrati radde praktiskt taget samma frihet som nu. Visserligen
fanns det nitiska myndigheter, som ofta sökte lägga stenar i vägen för
den socialistiska agitationen, men församlingsfriheten fanns, yttrande-
och tryckfriheten fanns, man kunde hålla möten med gnistrande
brandtal, man kunde ge ut socialistiska tidningar och böcker och för övrigt
på olika sätt bedriva propaganda. Visst haglade det åtal ibland, både
över talare och tidningsutgivare, visst kränktes föreningsrätten ofta
och ibland även församlingsfriheten — men med de
jämförelsepunkter, dagens situation ute i världen ger oss, måste vi
erkänna att den svenska arbetarrörelsen föddes och växte upp ur
frihetens jordmån.
Det kan vara nyttigt att ägna denna sak ett ögonblicks eftertanke.
Vår demokrati är av tämligen färskt datum, men vår frihet är gammal.
Den är i sin moderna skepnad hundraårig, men sträcker sina
rottrådar djupt ned i många tidigare seklers gravar. Alla de
rättigheter, som vi i dag äga och som vi kalla oförytterliga, ha vuxit fram
ur denna uråldriga frihet. Den är jordmånen, ur vilken alla folkets
rättigheter ha spirat upp, den är grunden — den enda tänkbara
grunden — för det demokratiska samhällsskicket.
Skulle man försöka sig på en värdesättning av alla våra omistliga
gemensamma tillgångar, måste man därför ovillkorligen sätta friheten
främst. Demokrati utan frihet är otänkbar.
Allt detta kan måhända synas så självklart, att det inte tarvar någon
utredning. En vitt utbredd uppfattning är, att frihetsbegreppet har
gått oss svenskar i blodet så fullständigt, att allt ordande därom är
överflödigt. Det kan tyckas så, men uttalanden från medborgare
tillhörande olika klasser och partier ha dock under det senaste året
förekommit, som visa att saken bör diskuteras och begreppen klaras upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
