Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 22 nov. 1934 - Olof Kinberg: Socialarbetarens behov av insikter i psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är mycket rörligt och ger alltför stora utslag i olika riktningar. När
sådana människor råka ut för motgångar, även bagatellartade
sådana, komma de lätt i ett tillstånd av livlig affekt, vilket gör att de
kasta yxan i sjön, släppa en god anställning och ge sig i väg.
Sådant är mycket vanligt och behöver ingalunda betyda lättja eller
"Viljesvaghet". Tvärtom, medan dessa människor ha arbete kunna de
arbeta mycket bra.
Det finns en annan kategori, de desperata, som vid liknande
situationer förlora allt hopp, som man säger, genast äro färdiga att ge
upp allt och kasta bort frukterna av årslång möda i ett ögonblicks
affekt. Det fanns här för en del år sedan på ett räddningshem för
prostituerade en kvinna som under tio år arbetat på institutionens
tvättinrättning. Hon hade under alla dessa tio år skött sig
exemplariskt, arbetat flitigt och ordentligt, och det fanns ingen anmärkning
av något slag mot henne. Så ville olyckan att det blev ett ombyte
på föreståndarinna å institutionen. Den nya föreståndarinnan
saknade förmågan att förstå sig på denna kvinna. Det blev ett spänt
förhållande mellan dem och en vacker dag kom explosionen med
den påföljd att kvinnan gick från anstalten direkt ut på gatan och
prostituerade sig. Exempel på liknande reaktioner kunna ges hur
många som helst. I stället för att behandla s. k. viljesvaga med tjat,
förmaningar och moralkakor som alltid äro i längden gagnlösa,
gäller det sålunda att utröna orsaken till "viljesvagheten" och att
utforska eventuella intressen och fallenheter som skulle kunna ge
utveckling åt viljelivet. Det gäller med andra ord att finna på vilka
knappar man skall trycka för att sätta viljandet i gång och därmed
åstadkomma en mera integrerad och harmonisk totalpersonlighet.
4. En alltför schematisk och onyanserad värdering av
miljöinflytelsernas betydelse för sociala felreaktioner är också en vanlig
företeelse, som icke blott beror på imitativa inflytelser från härskande
åskådningar, utan också sammanhänger med att de metoder som vi
för närvarande förfoga över för sådant bedömande ännu äro
bristfälliga. Problemet är inte vetenskapligt genomarbetat och därför står
socialarbetaren, liksom litet var av oss, här med en handfull
uppgifter som han inte riktigt vet hur han skall bära sig åt med.
Insikten om denna metodologiska brist har gjort att man på många
håll, kanske framför allt i Amerika, varit mycket intresserad av att
finna användbara metoder. Jag skall nämna några av dessa för att
ge en föreställning om vad det här gäller.
Det finns en metod, som man kan kalla poängmetoden, utarbetad
vid The Whittier State School i Califonien.[1] För att bedöma
hemmets beskaffenhet har man uppdelat dess egenskaper i fem olika
kategorier av vilka var och en kan erhålla högst 5 poäng. Dessa
kategorier äro:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
