Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 22 nov. 1934 - Olof Kinberg: Socialarbetarens behov av insikter i psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. Sådant som rör livets nödtorft, d. v. s. den primitiva
behovstillfredsställelsen : tillgång på föda, kläder, värme o. s. v.
2. Sådant som hänför sig till hygien, ordning, snygghet, reda
o. s. v. i hemmet.
3. Hemmets storlek: rummens och de till familjen hörande
individernas antal o. s. v.
4. Föräldrarnas förhållanden: i vilket förhållande stå de till
varandra och till barnen, vilken intellektuell, Vilken moralisk nivå
intaga de, finnas båda föräldrarna i hemmet, äro de skilda eller är
någon död o. s. v.
5. Beskaffenheten av föräldratillsynen i hemmet: ha föräldrarna
intresse att ägna sig åt barnen i och utom hemmet, vilka disciplinära
metoder använda de, vilka känslor hysa de mot barnen, äro de lika
mot vart och ett av barnen o. s. v.
Då var och en av dessa grupper kan erhålla högst 5 poäng utgör
maximum för ett hem 25 poäng. Genom att använda poängtal har
man trott sig kunna åstadkomma en matematisk exakthet vid
värderingen av hemmet såsom miljöfaktor. Ser man närmare på metoden
så finner man emellertid att den lider av mycket allvarliga fel.
För det första överbetonar den de materiella faktorerna. Av de 5
kategorierna äro nämligen 3 ägnade åt materiella och endast 2 åt
psykologiska faktorer, ehuru det är uppenbart att de sistnämnda
väga långt tyngre för individens psykologiska och moraliska
utveckling.
Denna överbetoning av de materiella faktorerna stämmer väl
överens med tidsandan. Vi leva ju i den gyllene kalvens tidsålder och
det är klart att människorna skola vara benägna att i alla riktningar
överskatta det materiellas betydelse. Man felbedömer sålunda den
psykologiska betydelsen av både ekonomisk knapphet och ekonomiskt
välstånd. I själva verket förhåller det sig så att en familj, där det
råder en relativt stor knapphet, där alla medlemmar, stora och små,
måste arbeta och samverka för att få det hela att gå ihop och hålla,
om icke precis nöden, så åtminstone en alltför stor brist på det som
hör till livets nödtorft från dörren, där pliktuppfyllelse sålunda
tidigt inpräntas och göres nödvändig även för de uppväxande
individerna och där den smala tillgången på kontanter gör att
njutningslivet måste hållas i stränga tyglar och varje njutning får sitt pris
genom svårigheten att komma i besittning av den — en sådan familj
är, under förutsättning av att de psykologiska förhållandena mellan
medlemmarna äro goda — den bästa tänkbara miljön för uppväxande
människor.
Lika säkert är att välstånd och framför allt rikedom i hemmet,
särskilt för de uppväxande familjemedlemmarna som inte ha att
taga befattning med rikedomens underhåll och förkovran — vilket
ju alltid kräver ett ansenligt arbete — innebär en mängd faror som
människor på grund av sin materialistiska syn på det mänskliga
livet ha stor benägenhet att underskatta. Den stora tillgången på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
