Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 22 nov. 1934 - Olof Kinberg: Socialarbetarens behov av insikter i psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För att nu återgå till problemet om ett riktigt värderande av
miljöns betydelse i sociala sammanhang må här också nämnas en metod
som genom en jämförelse mellan antalet kriminella och icke
kriminella inom en viss grupp familjer söker finna ett uttryck för miljöns
betydelse för uppkomsten av social missanpassning. Denna av Healy[1]
använda metod har givit till resultat att familjens beskaffenhet skulle
ha jämförelsevis ringa betydelse såsom brottsfaktor. Mot denna
slutsats kunna emellertid göras vissa invändningar.
Två eller flera barn som växa upp i samma hem växa i själva
verket inte upp i samma miljö. Hemmet kan förändras, far eller mor
kan dö, nya familjemedlemmar kunna komma till, familjen kan byta
tjänstefolk, föräldrarnas attityd mot barnen kan ändras, föräldrarna
kunna börja på att missbruka sprit eller på annat sätt bli lastbara,
deras ekonomiska ställning kan förändras, vilket allt gör att två
barn, tillhörande samma familj, kunna ha tillbragt en motsvarande
period av sin utveckling, låt oss säga mellan 5—10 år, under helt
annorlunda förhållanden, fastän familjen från
kyrkobokföringssynpunkt är densamma.
En annan metod är det ingående studiet av enskilda fall, vilken
vunnit stor användning i Amerika och även annorstädes. Härvid
försöker man att i varje fall så noga som möjligt utforska alla de
faktorer som åstadkommit en utveckling mot social missanpassning för
att sedan jämföra de olika faktorerna med hänsyn till deras kausala
betydelse. Härigenom undviker man de fel som vidlåda alla grova
standardmetoder. Man söker här inte isolera hemmet från andra
faktorer utan sätter det i relation till dessa. Uppskattningen av
hemmet, i vilket ingå en mängd imponderabla element, blir mindre
mekaniserad och därför bli också utsikterna till en riktigare avvägning
av de faktiska sammanhangen större. Över huvud taget är det av
fundamental betydelse vid varje försök att taxera miljöfaktorernas
betydelse för en asocial utveckling att från begynnelsen göra klart
för sig att miljöfaktorerna inom en viss grupp människor, denna
må vara hur liten som helst, aldrig utgöras av ett stabilt komplex
av faktorer som skulle låta sig en gång för alla bestämma.
Detta är lätt att visa genom exempel. Om vi tänka oss en familj som
består av man, hustru och tre barn samt två anställda, en tjänarinna
och en chaufför, så är det uppenbart att denna familj icke utgör
samma miljö för två olika undersökningspersoner (probander),
tillhörande familjen. Om barnen utgöras av den 10-åriga gossen John och
flickorna Anna och Brita resp. 12 och 8 år, så består miljön för
John av 2 manliga och 4 kvinnliga individer, medan den för Anna
består av 3 manliga och 3 kvinnliga individer. Härtill kommer att
varje enskild familjemedlem har en särskild psykologisk attityd
mot var och en av de övriga till familjen hörande
individerna. Dessa attityder kunna icke blott vara kvalitativt olika,
utan också växla till "styrkegraden", de kunna vidare vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
