Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 22 nov. 1934 - Olof Kinberg: Socialarbetarens behov av insikter i psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
attraherande eller repellerande, d. v. s. ha positivt eller negativt
förtecken. I det här valda, fingerade exemplet kan det sålunda
inträffa att John tycker mycket om sin syster Brita, är tämligen
likgiltig för Anna, är mycket svag för chauffören, men inte kan tala
tjänarinnan. Anna däremot är avundsjuk på Brita, är svärmiskt
förtjust i tjänarinnan, men har svårt att tåla chauffören o. s. v.
Slutligen har man att räkna med antalet kontakter mellan olika
medlemmar i hemmiljön. Döttrarna äro sannolikt mera intresserade av
att vara tillsammans med hembiträdet, särskilt om detta, såsom
numera ofta händer, är av samma bildningsgrad som familjen, medan
de ha mycket liten beröring med chauffören som mestadels är
utomhus. Döttrarna kunna således mottaga hundratals gånger flera
psykologiska intryck från hembiträdet än från chauffören. Med John
kan det vara tvärtom. Pojkar i den åldern ha oftast ringa intresse
för flickorna i köket, medan de däremot äro starkt dragna till
chauffören med hans mekaniska färdigheter, hans mera rörliga och
spännande liv. John mottar sålunda inga intryck att tala om av
hembiträdet, medan chaufförens åsikter och handlingsmönster äro av
största betydelse för honom.
Vad här sagts om det tänkta fall där olika barn i samma hem
betraktas såsom probander gäller även där probanden icke är
familjemedlem, utan en utomstående. I detta fall är ju miljöns yttre
sammansättning identisk för olika probander, men den psykologiska
konstellationen det oaktat inte alis densamma, eftersom var och en
av de personer som ingå i familjegruppen reagerar på ett individuellt
sätt mot varje särskild proband. Varje ny proband utgör här ett nytt
psykologiskt kraftfält som åstadkommer en omstämning av de
kraftfält som var och en av de enskilda individerna i gruppen utgör.
Kraftkomplexen i de båda fallen bli därför i realiteten från
psykologisk synpunkt två skilda ting vilka självfallet utöva en olika
psykologisk inverkan på de olika probanderna.
Vid varje bedömande av miljöfaktorer har man sålunda att räkna
med att en miljö inte är ett statiskt komplex, utan en dynamisk,
rörlig konstellation, så att en och samma miljö växlar till sitt
psykologiska värde för varje ny proband. Man kan alltså säga att miljön
psykologiskt sett är en funktion av den individ som skall
undersökas. Därför fordras för en något så när riktig uppskattning av
en miljös betydelse för den psykologiska utvecklingen av en viss
proband, att man söker utröna vars och ens av gruppmedlemmarna
inställning till probanden. Självfallet bör miljöundersökningen
innefatta icke blott attitydkvaliteter och kontaktkvantiteter, utan också
en bedömning av de enskilda individernas karaktär.
Jag skall nämna ett litet exempel som åskådliggör vilken minutiös
analys det i själva verket behövs, även i en så liten grupp som en
familj, för att ge en riktig föreställning om vilka psykologiska
orsaker som i ett givet fall ha åstadkommit en viss psykologisk eller
social felreaktion. Jag blev för en tid sedan konsulterad av en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
