Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 30 dec. 1934 - Stefan Oljelund: Arbetstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nazismens program stod att arbetslösheten oaktat denna våldsamma
inskränkning i näringslivets och arbetarnas rörelsefrihet skulle
avskaffas. Hur sker det? Genom ett omfattande system av obligatorisk
arbetstjänst, nödhjälpsarbeten av tvångskaraktär m. m. å ena samt
minskning av arbetstiden å andra sidan. I Tyskland har nämligen
den egendomliga situationen inträtt, att man tvingar människor att
arbeta, samtidigt som man medelst arbetstidsminskning söker hindra
dem därifrån. Företeelsen är ett uttryck för det ohållbara
ekonomiska tillstånd landet råkat in uti. Dess utlandsmarknader ha
krympt, oförmågan och oviljan att betala skulder och den därför
indragna krediten på de råvaror landet behöver för sin
exportindustri gör det helt eller delvis oförmöget att åtaga sig och fullfölja
leveranser såväl till utländska som inländska förbrukare. Allt
sammantaget gör att arbetstillgången oupphörligt försämras och
företagen se sig följaktligen nödsakade att avskeda arbetare. Detta
överensstämmer inte med den nazistiska proklamationen om
arbetslöshetens avskaffande och för det ändamålet tvingas företagen att
inskränka arbetstiden och behålla arbetarna — naturligtvis med
motsvarande minskning av dessas inkomster. Arbetstidsförkortningen i
Tyskland är resultatet av näringslivets och folkhushållets utarmning.
Människans befrielse från hårt och efterhängset arbete, som skulle
vinnas medelst ökad produktivitet, möjliggjord av en välrustad
teknisk apparat, som skapar allmänt välstånd och varuöverflöd, är i
tredje riket förvandlat till det nödtvungna uttrycket för fattigdom
och bitter nöd. Tyskarna ha helt enkelt inte råd att arbeta i
industrier som ha förutsättningar att skapa välstånd. I stället tvingas de
ut i ett hårt, eländigt betalat arbete bestående i utdikningar av
myrar och mossar på vilka i en framtid en mager, men oekonomisk
skörd möjligen kan bärgas, i väganläggningar och dylika arbeten,
nyttiga i och för sig, men i stort sett betydelselösa för nationens
välstånd. Det tyska näringslivet bjuder alltså på
arbetstidsförkortning, men därmed följer tvångsarbete och dålig lön samtidigt som
de sociala välfärdsanordningarna indragas.
Italien som före Tyskland beträdde diktaturens väg, företer en
anblick som i mångt är Tyskland lik. Ett av den fascistiska
politikens mål har varit att göra Italien oberoende av utländsk import.
Särskilt har Mussolini satt en ära uti att omvandla Italien från ett
spannmålsimporterande till ett självförsörjande land. Inga offer ha
skytts för att nå det målet. Sumpmarkerna ha dränerats och de
sedan romaretiden fruktade Pontinska träsken ha förvandlats till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
