Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 30 dec. 1934 - Sven G. Lindquist: Om historieuppfattningens förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och se framtiden som en ytterligare utveckling fram mot ett något
töckenartat mål, där det "bästa" skall manifesteras.
Man kan då inte undgå att fråga om sättet för förändringen.
Artur Engberg har, både i stridsskriften mot de Man och i
festskriften till Hjalmar Branting, bestämt avvisat tanken på att det
andliga, "överbyggnaden", skulle vara orsakat av det materiella.
För en momentan samhällsbild finner han att något
orsaksförhållande över huvud icke kan tänkas, men väl ett funktionellt
förhållande mellan produktionsförhållanden och ideologisk överbyggnad.
Han skriver:[1]
"I varje tvärsnitt vi göra genom samhällsprocessen, se vi samhällets olika
företeelser stå i ett inbördes avhängighetsförhållande, som icke är ett
orsaksförhållande, utan ett funktionellt förhållande. Vi ha sålunda att skilja mellan
det avhängighetsförhållande, vari varje moment av samhällsprocessen står till
det närmast följande, och det avhängighetsförhållande, vari samhällets
företeelser i varje dylikt moment stå inbördes. Det förra förhållandet är ett
orsaksförhållande, det senare åter är ett funktionellt förhållande.
"Det nya i Marx’ metod ligger icke däri, att han betraktar
avhängighetsförhållandet mellan de i samhällsprocessen på varandra följande momenten
som ett orsaksförhållande. Det hade redan Hegel gjort före honom. Men
det nya ligger däri, att han icke blott antager utan även närmare bestämmer
inbördesförhållandet mellan samhällsföreteelserna i varje moment av
processen som ett funktionellt avhängighetsförhållande. Han fastställer icke blott ett
funktionellt förhållande mellan ett visst samhällsskedes idéer, sådana dessa
utgestaltats i religion, moral, rätt, politik, filosofi och vetenskap i allmänhet,
och samma skedes produktionsförhållanden, utan han anger också, huru detta
bestämda funktionella avhängighetsförhållande närmare är beskaffat.
"Om jag skall ta ett exempel från geometrin, så skulle jag vilja välja
förhållandet mellan en kvadrats innehåll och dess sida. Vi veta, att vi få
kvadratens ytinnehåll, om vi multiplicera sidan med sig själv. Vi säga då, att
kvadratens innehåll är en funktion av sidan, eller att kvadratens innehåll är
funktionellt avhängigt av sidan. Det utslagsfällande i detta funktionella
avhängighetsförhållande är alltså sidans beskaffenhet. (Kurs. här.)
"Vi överföra nu detta exempel på ett visst samhällsskede. Vad är detta
samhällsskedes idé-innehåll? — Jo, svarar Marx, det är en funktion av
eller är funktionellt avhängigt av produktionsförhållandenas beskaffenhet i
detta samhällsskede.
"Därmed har Marx sagt ett bestämt nej till varje försök att med ens en
skymt av befogenhet göra gällande, att han skulle betrakta ett samhällsskedes
idéinnehåll såsom på något sätt förorsakat av dess produktionsförhållanden."
I själva verket utsäger ju här begreppet "funktionellt förhållande"
strängt taget ingenting om vad som är funktion av vilket. Ty det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
