Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 30 dec. 1934 - Sven G. Lindquist: Om historieuppfattningens förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligger redan i kvadratens begrepp, att funktions förhållandet är
ömsesidigt mellan sida och innehåll, så att Engbergs exempel precis
lika gott kan inverteras och användas som ett bevis för den
motsatta historieuppfattningen. Enligt Engberg innebär Marx’ statiska
historiebegrepp, att samhället är en storhet, som är sammansatt av
varandra funktionellt avhängiga komponenter. Men häri ligger en
orimlighet. Redan tidsfixerandet är en orimlig abstraktion. I ett
givet ögonblick skall jag enligt denna uppfattning kunna "så att
säga beräkna det idéinnehåll, som likt en överbyggnad reser sig på
produktionsordningen" (Engberg), men kan jag detta, så måste jag
också ur idéinnehållet kunna beräkna produktionsordningen! På
samma sätt som jag av en kvadrats innehåll kan sluta mig till dess
sida. Men eftersom vi icke ha något geometriskt samhällsbegrepp
kan Engberg varken "beräkna" det ena eller det andra. Om jag
vet produktionskrafternas tillstånd, uttryckt i hästkrafter, kan jag
icke härav beräkna vare sig den juridiska överbyggnaden eller
samhällets filosofi.
Här uppstår nu för det första frågan om de samhälleliga
storheternas mätbarhet, och för det andra — om man antar materiella
och andliga storheter jämte varandra — huru dessa stå i relation
till varandra.
Betraktad på detta sätt blir den engbergska tolkningen av den
materialistiska historieuppfattningen fullkomligt meningslös.
Funktionsbegreppet löser icke svårigheterna.
Men dessa ökas ytterligare i den mån man kommer in på
samhällsutvecklingens dynamik. Här har Engberg ingen annan
förklaring än följande: "En omvälvning i produktionssättet måste med
samma nödvändighet innebära en omvälvning av idéinnehållet som
en förändring av triangelns sidor innebär en förändring av dess
vinklar" (nämligen i deras inbördes storleksförhållande). Men nu
är icke samhället en sluten enhet av samma art som en triangel,
eller förhållandet mellan materiell bas och ideologisk överbyggnad
ett geometriskt. Engberg konstaterar, att med varje ny
produktivkraft förändras produktionssättet. Man får väl anta, att här är
fråga om ett orsaksförhållande, så att produktivkrafterna verka en
förändring i produktionsförhållandena, annars blir det hela
meningslöst. Varje nytt produktionssätt betyder nya
produktionsförhållanden (som för Marx är detsamma som egendomsförhållandena.
Totaliteten av produktionsförhållandena är bas för överbyggnaden. Här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
