Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 30 dec. 1934 - Gustaf Alegård: Skandinaviens befolkningsförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skandinaviens befolkningsförhållanden 37
Tabell 4. Födelseöverskott (%o)-
1901—10 1911—20 1921—30 Minskning
%
Sverge ................. 10,9 7,8 5,4 51
Danmark .............. 14,4 11,9 9,6 33
Norge ................. 13,3 11,o 8,8 34
Av tabell 5 framgår att utvecklingstendensen varit lika för alla tre
länderna: från en jämförelsevis hög utvandring under det första
decenniet sjönk siffran under perioden 1911—20 ned till en obetydlighet,
givetvis en följd av världskriget, varefter emigrationen under nästa
årtionde tog ny fart men dock i allmänhet stannade långt efter
för-krigsperiodens siffror. Den relativt största förlusten genom
utvandring har under dessa årtionden drabbat Norge, medan Sverge och
Danmark mist jämförelsevis lika mycket. Som, framgår härav kan
man inte tillvita utvandringen någon skuld till vårt lands relativt
ringa folkökning, utan vi ha endast födelseöverskottet att skylla på,
varvid nativiteten framstår som den största syndabocken.
Tabell 5.
Nettoutvandring
(°/oo)-1901—10 1911—20 1921—30
Sverge ............ 3,3 0,8 1,1
Danmark.......... 2,5 0,o 2,o
Norge ............ 6,9 0,5 2,9
Tabell 6.
Giftermålstal.
1901—10 1911—20 1921—30
Sverge............ 6,o 6,3 6,5
Danmark.......... 7,3 7,4 7,8
Norge ............ 6,0 6,6 6,1
Vi kunna då fråga oss om detta beror på en verklig minskning
i fruktsamheten eller om orsaken ligger i vissa demografiska
förhållanden. Den första faktorn det då gäller att undersöka är givetvis
giftermålstalet. Ännu är det ju nämligen så att det överväldigande
flertalet födelser falla inom äktenskapet (i Sverge nu cirka 85 %, i
Danmark 90 % och i Norge 93 %), och det är då klart att en större
olikhet i giftermålsintensiteten skall inverka på nativiteten. Tabell 6
visar att utvecklingen gått i riktning mot en ökad nuptialitet, om man
undantager Norge för perioden 1921—30, då detta lands siffra sjönk
något. Emellertid se vi också att Danmark låg på en högre nivå än
de båda andra länderna, och att dess giftermålstal för sistförflutna
decennium var 20 % högre än Sverges. Att vi här ha att söka en av
orsakerna till vår låga nativitet är utom allt tvivel. Dock ha vi icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
