Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 30 dec. 1934 - Händelser och spörsmål - Den polska diktaturens nya författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 Händelser och spörsmål
om dess utgiftssiffror blott icke överstiga vad som utgått under före«
gående budgetår. Presidenten bestämmer över krig och fred samt är
högste krigsherre. Då denna befogenhet inte kan överlåtas på annan»
är det troligt att Pilsudski efter den nya författningens ikraftträdande
kommer att övertaga presidentposten.
Regeringen är både konstitutionellt och juridiskt ansvarig. Den har
vid sidan av sina befogenheter i samråd med presidenten även vissa
självständiga uppgifter. Då emellertid presidentens personliga
maktsfär är mycket vidsträckt, har man anledning förmoda att regeringen:
kommer att få minimal betydelse. Den kommer blott att bli ett
kollegium av förvaltningens högsta chefer, höga ämbetsmän utan personlig
politisk ambition och fullständigt beroende av presidenten. Den
verkliga regeringen, den lilla grupp, som faktiskt kommer att utöva den
polska diktaturen, blir av allt att döma det personliga kabinett som
måste skapas kring presidentens person för beredande av de ärenden i
vilka han bar att utan regering och riksdag fatta beslut. Då detta*
kabinett icke formellt är förutsatt i författningen och är helt oansvarigt
är det organiska sambandet mellam presidentmakt och folkmakt brutet och
det förefaller som om riksdagen och den ansvariga regeringen blott
skulle få spela rollen av registreringsapparater för presidentens
önskemål. En i skenbart parlamentariska former arbetande riksdag är likväl av
betydelse för att inför de styrda och inför utlandet ge sken av att landet
regeras demokratiskt.
Riksdagen skall bestå av sejmen och senaten. Se/men eller lantdagen
säges skola återspegla den offentliga meningen i landet medan senaten
skall vara det »statsorgan, som återspeglar de elements vilja, som äro
mest verksamma vid uppbyggandet av det allmänna bästa». Valen till
sejmen äro allmänna, omedelbara, hemliga och proportionella.
Rösträttsåldern har höjts från 21 till 24 år. Både män och kvinnor äro
röstberättigade. Valbarhetsåldern är 30 år. Om den dessförinnan icke
upplöses skall omval av representanter i sejmen ske efter fem år.
Sejmens-ledamöter ha interpellationsrätt och kunna avge misstroendevotum. Ehuru
sejmen sålunda till sammansättning och arbetsformer är mycket
demokratisk begränsas som redan framhållits dess med senaten gemensamma
lagstiftnings- och beskattningsmakt genom presidentens vidsträckta
befogenheter. I princip stå presidenten och riksdagen vid sidan av
varandra som lagstiftningsorgan. Det föreligger som i Sovjetunionens
författning en »blandad kompetens». Tillfälligheter avgöra vilket
statsorgan som i realiteten är det lagstiftande. Vissa inskränkningar i
lantdagsledamöternas immunitet ha skett varigenom ett ingripande mot
misshagliga ledamöter möjliggöres. I krigstid kan presidenten tämligen
fritt disponera över riksdagens sammanträdesordning och därigenom
ytterligare stärka diktaturen. Senaten är avsedd att vara det konservativa
och diktatorstrogna elementet inom folkrepresentationen. Den fingeras
representera eliten i samhället. Presidenten utser en tredjedel av dess
ledamöter. De övriga utses genom val, vid vilka blott särskilt
»förtjänta» medborgare äga rösträtt. Valbar är emellertid var till sejmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
