Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 25 jan. 1935 - Stefan Oljelund: Arbetstiden och rationaliseringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetstiden och rationaliseringen 77
arbetande delat med sig av sin inkomst till de förut arbetslösa. Denna
form av fördelning är visserligen mera tilltalande är den rena
allmosan — den arbetslöse har åtminstone den tillfredsställelsen att
ha gjort skäl för sig — men i sak betyder den endast, att den
arbetare vars lön reduceras förlorat motsvarande köpkraft. Hans
inkomst har, på grund av att han förbjudits att arbeta full tid, skurits
ned. Han blir en dålig kund hos bonden, sko fabriken och
beklädnadsindustrin. Han kan inte köpa någonting alis av de mera
lyxbetonade produkter som exempelvis möbelverkstäder,
armaturfabriker, radioindustrin, hantverk m. m. tillverka. Han kan inte förbättra
sina bostadsförhållanden och efterfrågar följaktligen inte någon ny
lägenhet, med följd att byggnadsarbetaren av tvångsskäl måste
inskränka sin arbetstid att omfatta kanske blott ett par månader om
året. Menar man att detta är en förträfflig lösning av
arbetslöshetsproblemet så kan man försöka.
Mlan må emellertid för den svenska arbetarklassens egen skull
hoppas, att den aldrig går med på varaktig arbetstidsförkortning
utan att ha fullständigt hållbara garantier mot att lönen icke minskas.
Den bör enligt all rim och reson ökas. Vi ha icke skapat en effektiv
produktionsapparat för att vi skola bli fattigare. Vad är det som
fattas hos den stora massan av folket om inte förmågan att köpa
de produkter som jordbruk och industri i så riklig mängd framställa?
Varför fattas denna förmåga, om inte därför att människor ej få
arbeta så mycket de vilja och orka. Om; det vore möjligt för varje
arbetare att arbeta så att hans inkomster ginge upp till 8,000 kronor
om året så skulle man få se vilket uppsving det skulle bli i vårt
lands näringsliv.. En familj med 8,000 kronor i årsinkomst kan
hyra en ordentlig bostad. Efterfrågan på bostäder skulle stiga och
byggnadsindustrin få full sysselsättning i årtionden framåt. En
familj med sådan inkomst kan skaffa sig bekväma och bra möbler,
ordentlig belysningsarmatur, badrum med badrumsanordningar,
musikinstrument om intresset ligger åt det hållet, böcker och andra
kulturvärden. Allt det som här nämnts representerar arbete.
Industrier och hantverk skulle inte önska något högre än att få tillverka
goda varor åt svenska arbetarfamiljer. Dessvärre kunna
arbetarfamiljerna så litet köpa, ty de ha så svag köpkraft. Och inte blir
den bättre med arbetstidsförkortning, förbud mot övertidsarbete
m. m. Tvärtom. Det som behövs är, att människor få bättre
köpkraft. Köpkraft är blott ett annat namn på arbete. Den som inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
