Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 25 jan. 1935 - Hilding Johannesson: Partibelöningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 Hilding Johannesson
valts inom ett område, där praktisk kommunalpolitik skär sig mest
de olika partierna emellan. Exemplet skulle dock lika väl ha kunnat
väljas inom något annat område, ehuru motsättningarna ofta icke
träda så klart i dagen som här.
Emellertid har resonemanget naturligtvis endast avseende på
samhälleliga poster, där innehavarens politiska och sociala åskådning
nödvändigtvis måste komma till uttryck i hans tjänsteutövning. Och
skulle man i något avseende kunna anmärka på socialdemokratin i
Sverge beträffande besättandet av dessa poster, så är det därför, att
den ofta — särskilt på landsbygden och i mindre samhällen —
antingen underskattat sitt eget folk eller i alltför hög grad anlagt
uteslutande formella synpunkter och låtit de politiska och sociala träda
i bakgrunden. Att man däremot beträffande sådana samhälleliga
poster, där endast innehavarens formella kvalifikationer kunna
komma till sin rätt, uteslutande bör taga hänsyn till dessa faller av sig
självt — för socialdemokratin icke mindre än för högern, skulle
vi tro.
Säkerligen är det dock icke bära av här anförda anledning som
en politisk majoritet gärna utser meningsfränder till de samhälleliga
tjänsterna. Meningsfränden är personligt känd, man vet till punkt
och pricka, vad han går för, medan man mindre känner övriga
kandidater. Man överskattar gärna sina vänner och underskattar sina
motståndare, liksom man oftast överskattar sig själv och
underskattar andra. Det är en allmänmänsklig svaghet, som icke ens den mest
upphöjda högerpolitiker är alldeles frigjord ifrån, även om han själv
behagar påstå det. Då man går till val, är man säkerligen ofta på
båda hållen av den bestämda uppfattningen, att man väljer den, som
besitter de största även rent formella kvalifikationerna — fast man
röstar på var sin kandidat! Är man emellertid pä det klara med
detta förhållande, så finns det ju ingen som helst anledning att
anklaga motståndaren. Man kan på sin höjd lugnt konstatera faktum,
men någon sedlig eller politisk indignation kan man näppeligen höja
sig till.
Från socialdemokratiskt håll är det emellertid i Sanningens intresse
skäl i att gå ännu ett stycke på självbekännelsens törnbeströdda väg
och medge, att även om vi äro medvetna om att den
socialdemokratiske kandidatens formella kvalifikationer äro högermannens
underlägsna, välja vi honom i vissa fall. Att man från högerhåll skulle
göra samma ärliga medgivande varken begära eller vänta vi. Att
det annars i verkligheten förhåller sig så, fordras icke mycken erfa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
