Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 25 jan. 1935 - Alg. Bengtson: Sockret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sockret
95
ningen att bevara hål öppna, vari man kunde stoppa de rikligt
flödande överskotten. Redan det första årets driftsresultat efter
förtrustningen vittnar om denna goda ställning. 1908 visade sålunda ett
överskott på nära 9 milj. kr., varav till aktieägarna utdelades
0,693,000 kr., vilket utgjorde 5 % på det nya aktiekapitalet.1
De förhållanden, som kommo till offentlig kännedom i samband
med trustbildningen, kunde naturligtvis ej lämna statsmakterna helt
oberörda. Vid 1908 års riksdag kom därför frågan om
sockerbeskattningen upp till behandling. En allmän uppfattning hade så
småningom stadgat sig, att statskassan missgynnats av de senaste årens
utveckling inom sockerindustrin. Inkomsterna av tullar hade steg för
steg sjunkit och endast i ringa mån ersatts av vad som influtit
genom skatten. Det svenska folket betalade ett pris för sockret som
alltid låg så högt över världsmarknadsnivån, som importtullen
möjliggjorde, men den vinst, som härigenom uppstod, hamnade i
trustens fickor. Ett regerings förslag framlades om förhöjd
sockerbeskattning, varmed man ville rätta till detta missförhållande.
Av föredragande departementschefen karakteriserades läget i
ordalag, som ännu i dag träffa ömma punkter. Han anförde
bl. a.: "Skyddet för den inhemska sockerproduktionen bör
givetvis icke göras större, än som erfordras för sockerindustrins
bestånd och lugna utveckling. Ändamålet med skyddet är alltså
vunnet, när sockret kan säljas till sådant pris, att detsamma betalar
produktionskostnaderna samt lämnar det i produktionen nedlagda
kapitalet en skälig vinst. Vad produktionen därutöver på grund av
skyddsanordningarna inbringar, måste tillfalla staten eller det
allmänna, om icke skyddet skall få karaktär av premie åt en mindre
grupp producenter . . . Händelser under sistförflutna året å
sockermarknaden kasta ett klart ljus över skattefrågans läge. Därav
bekräftas oförtydbart, att skyddspolitiken lett vida längre än därmed
från början varit avsett. Målet har varit en inhemsk produktion
för den inhemska konsumtionen. Resultatet har emellertid blivit ej
blott att nämnda mål vunnits, utan även att det i den inhemska
produktionsindustrin nedlagda kapitalet tillförsäkrats en extra vinst
till avsevärda belopp." Enligt departementschefens mening "måste
under sådana förhållanden en reglering av sockerbeskattningen vid-
1 Den genomsnittliga utdelningen de följande åren kom dock att ligga
ännu högre. Under verksamheten till och med 1930 uppgingo de
sammanlagda ^ utdelningarna till 158,6 milj. kr. vilket gör ett genomsnitt pr år av
6,9 milj., motsvarande 5„n % å aktiekapitalet. På det inbetalade kapitalet
gör det en utdelning på över 17 %.
Från och med bokslutet 1932 är trustens aktiekapital 81 milj. kr. sedan
bolaget 1931 beslutat en nedskrivning av detsamma med 40 % eller 54 milj. kr.
Om detta steg skall betraktas som ett offer på opinionens altare eller
förestavat av andra skäl lämnas därhän. Det vanliga motivet, förluster och
behov att stärka likviditeten, förelåg ju icke här. Tvärtom höll bolaget på att
få allt för gott om likvida medel, varför i samband med den nämnda
åtgärden företogs en "återbäring" till aktieägarna av 20 % milj. kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
