Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 25 jan. 1935 - Alg. Bengtson: Sockret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 Alg. Bengtson
tagas i syfte att till staten återbörda vad staten, d. v. s. det
allmänna, tillkommer".
I proposition till riksdagen föreslog kungl, maj :t att sockerskatten
skulle höjas från 13 till 16 öre samtidigt som tullen å raffinad
sänktes från 17 till 14 öre och å råsocker från 11 % till 10 öre,
allt pr kg. När frågan kom under behandling i riksdagen hade
emellertid saker inträffat, som visade sig ha förmåga att rucka på
kungl, maj :ts förslag. Mellan Svenska Sockerfabriks A.-B. och
betodlarna pågick förhandling om reglering av betpriset för de
närmaste åren. Skånska betodlarnas central förening krävde med
eftertryck att priserna skulle höjas om jordbrukarna skulle fortsätta med
odlingen. Men sockerindustrin kunde naturligtvis inte tala både
minskat tullskydd och höjd skatt samtidigt som högre pris på betorna
skulle betalas. Förutsättningen för att sockerbolag och
betodlarför-ening överhuvudtaget skulle kunna träffa någon överenskommelse
var, kort och gott, att vissa jämkningar i kungl, maj :ts förslag
vidtogos. Trustens synpunkter blevo givetvis inte förbisedda i riksdagen,
och resultatet blev att förslaget jämkades i så måtto, att beslutet
inneslöt en övergångstid, under vilken tid tull och skatt skulle sänkas
resp. höjas till de av kungl, maj :t föreslagna beloppen.
Efter beslutet följde några relativt lugna år. Enskilda motionärer
höllo visserligen frågan om sockerbeskattningen vid liv i riksdagen,
men först 1913 kom frågan ånyo upp till allvarligare behandling.
Under de gångna åren hade statsmakterna skaffat sig en
välbehövlig inblick i sockertrustens förhållanden och arbetsmetoder.
Särskilda sakkunniga hade tillkallats med uppgift att verkställa
utredning om förekomsten av truster och karteller. Självfallet kom
soc-kertrusten härvid att tilldraga sig största intresset. Bl. a. företogs en
undersökning av den svenska sockerindustrins produktionskostnader,
varvid vissa jämförelser gjordes med industrierna i Danmark och
Tyskland. Det visade sig härvid att den svenska industrin arbetade
med betydligt högre kostnader än de nämnda ländernas industrier.
Detta berodde framförallt på bristande driftkoncentration här i
landet. Medan i Danmark framställdes 116,000 ton råsocker i 8
fabriker, var produktionen i Sverge av 166,000 ton delat på inte mindre
än 18 råsockerfabriker (1910—11). Förhållandena inom
raffinad-industrin voro enahanda. I Sverge arbetade 9 raffinaderier med
122,000 ton, i Danmark 3 raffinaderier med 60,000 ton. För en
endast dubbelt så stor produktion fanns således i vårt land 3 gånger
så många fabriker. Dessa många anläggningar bundo mycket
kapital, som skulle förräntas, och medförde dessutom att industrins
utgifter till arbets- och förvaltningspersonal blevo onödigt höga.
Ändock visade det sig, att medan det svenska företagets utgifter till
arbetslön voro väsentligt högre än det danskas, var den svenska
arbetarens lönevillkor sämre än den danska kollegans. Vid
undersökning av frågan huruvida industriledningen haft i sin hand att i
gynnsam riktning påverka produktionsförhållandena här i landet,
konstaterades att Svenska sockerfabriksaktiebolaget varken vid bil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
