Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 25 febr. 1935 - Branting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRANTING
Det är i dessa dagar tio år sedan den svenska arbetarrörelsens
centrala gestalt, Hjalmar Branting, för alltid lämnade sitt verk.
Men även om åren gå och minnet väl så småningom bleknar av
vad den enskilde verkat och betytt, vilar ännu hans tanke över svensk
socialism och står ännu hans gärning klar.
Det gäller icke minst för Tiden, vars första redaktör Branting
var. Väl tillkom icke partiets tidskrift på hans direkta initiativ,
men han stod från början välvillig mot tanken att genom en
månadstidskrift bereda möjlighet för en diskussion av främst ekonomiska,
politiska och sociala problem och hans egna bidrag under
tidskriftens första år tillhöra det värdefullaste av det som under åren
publicerats i den.
Hans tid som ensam redaktör för tidskriften blev icke så lång,
som ur många synpunkter kunde varit önskligt. Andra och viktigare
värv kallade honom och nödvändiggjorde, att han gjordes fri från
de direkta redaktionsbestyren, men ända fram till 1918 förekom
dock hans namn på titelbladet. Föga tid blev honom övrig även
för medarbetarskap, men också sedan han lämnat tidskriften i andra
händer fortlevde hans intresse för densamma såsom hans efterträdare
vittnat.
Det tillkommer icke den nuvarande redaktionen att bedöma i vad
mån intentionerna från tidskriftens första år under Brantings
redak-törskap fullföljts. Strävandena ha dock alltfort varit att av Tiden
söka göra ett för de socialistiska strävandena fritt forum, att bereda
möjlighet till förfäktande av olika meningar, att med huvudvikten
lagd på ovan nämnda problem icke förbise, att arbetarrörelsen även
är en kulturrörelse, och i den mån det lyckats att förverkliga uppsåtet,
kan det med lugn sägas, att man följt den väg, som1 av Branting
utstakades i den anmälan, som åtföljde det första provhäftet.
Då svensk och internationell arbetarrörelse hyllar hans minne, har
icke minst Tiden anledning att betyga vad han betytt både för
tidskriften som sådan och än mer för den svenska arbetarrörelsens
teoretiska skolning och teoriernas omsättande i praktisk verksamhet.
9
Tiden N;r 3, /ÇJS-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>