Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 25 febr. 1935 - Kritiken mot tredjemanslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRITIKEN MOT
TREDJE-MANSLAGEN
Den borgerliga pressen ’har varit synnerligen kritisk mot det
fpr-slag till Iag om ekonomiska stridsåtgärder, som regeringen lagt på
riksdagens bord. Strängt taget är denna inställning ganska
överraskande. Ty lagförslaget bjuder åtskilligt utöver vad som innefattas
i programmet om skydd för neutral tredje man. Går man till de
direktiv som högern och bondeförbundet vid 1929 års riksdag
uppställde för en sådan lagstiftning — de frisinnade röstade den gången
jämte socialdemokraterna mot en riksdagsskrivelse och en sådan kom
ju ej heller till stånd — så finner man att positionerna sedan dess
flyttats fram väsentligt. Då begärdes lagstiftning till tredje mans
skydd och från bonde förbundshåll var man dessutom angelägen
understryka att till neutral tredje man ej räknades strejkbrytåren.
Nu erbjuder regeringen en Iag, som dels innefattar skydd för tredje
man, dels ock därutöver förbjuder 1) stridsåtgärder, som åsyfta
förföljelse av religiösa, politiska eller liknande grunder, 2) stridsåtgärder
mot "familjeföretag", 3) stridsåtgärder i "utpressningssyfte",
4) i vissa fall stridsåtgärder i indrivningssyfte, 5) stridsåtgärder som
innefatta kränkning av föreningsrätten och 6) i vissa fall
stridsåtgärder i "vedergällningssyfte".
Man kunde ju tycka att detta bud är ganska generöst och att man
i varje fall från borgerligt håll borde finna, att det vittnar om en
utpräglad önskan att med hänsynstagande till även andras meningar
och i samförstånd lösa dessa komplicerade och ömtåliga frågor. I
stället får man höra hela presskören, med få undantag, intonera en
klagosång över det otillräckliga förslaget.
Hade detta förslag förelagts riksdagen 1931 eller 1932 eller 1933,
hade det självfallet fått ett helt annat mottagande. Vad som närmast
framkallat de ökade kraven är naturligen trettonmannakommissionens
uppträdande på arenan. Sedan den en gång dukat upp sitt rikhaltiga
smörgåsbord, är varje smårätt bliven omistlig. Även då
kommissionen åstadkommit ting, som äro dess egen, högst originella
uppfinning och som tidigare ingen drömt om att finna på
tredjemanslag-stiftningens matsedel, är uppskattningen lika onyanserat entusiastisk.
Få vi inte den och den och den föreskriften, så är lagförslaget
urvattnat, ineffektivt, värdelöst!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
