Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 25 febr. 1935 - Kritiken mot tredjemanslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kritiken mot tredjemanslagen 139
Kritiken av regeringsförslagets bristande effektivitet tycks
emellertid framför allt avse en annan del av förslaget än dess straff- och
skadeståndsbestämmelser i och för sig. Vanligen syftar man vid
denna kritik på regeringens underlåtenhet att medtaga
kommissionens berömda "behörighetsregler". Det lönar sig att något närmare
undersöka i vad mån dessa äro ägnade att göra en Iag i ämnet mera
effektiv.
Här rör man sig emellertid på ett område, där diskussionen varit
ytterligt konfys. I en viss mening kan det naturligen sägas, att en
Iag om förbud mot angrepp på tredje man skulle bli allra mest
effektiv, om den vidgades till att avse t. ex. förbud mot alla
stridsåtgärder. Men därmed rullar man upp ett helt annat problem och
de som godtagit tanken på lagstiftning mot tredjemansstrider äro
tilläventyrs inte alla hågade för ett allmänt förbud mot
stridsåtgärder! Det vore ju också löjeväckande, om dessa sistnämnda finge
uppbära förebråelser för att genom sin vägran att godtaga ett allmänt
konfliktförbud ha ådagalagt sin ovillighet att medverka till en effektiv
tredjemanslag.
Samtliga de tre behörighetsreglerna innefatta just mer eller mindre
vittgående förbud mot vidtagande av kollektiva stridsåtgärder i
allmänhet och ha inte någon speciell anknytning till frågan om
tredjemansstrider. Det är fördenskull oegentligt att betrakta
behörighetsreglerna såsom medel att göra de övriga förbuden i lagen effektiva.
De åsyfta i stället en reglering i Iag av helt andra stridsåtgärder,
vilkas avlysande hittills inte stått på dagordningen på annat sätt än
att vissa av de angivna fallen berörts i högermotioner i riksdagen.
Frånser man spörsmålet i vad mån dessa nya förbud äro i och
för sig önskvärda såsom tillägg till programmet, och endast spörjer
på vad sätt de skulle enligt kommissionens tankegång bidraga till
att göra lagens övriga förbud effektiva, så är svaret inte alldeles lätt
att ge. Vad den första behörighetsregeln angår — förbudet för
enskilda att anordna kollektiv stridsåtgärd, utom arbetsinställelse
mot andra parten i tvisten — så är detta förbud näppeligen ägnat
att göra andra förbud (mot tredjemansangrepp ete.) mer effektiva.
Antag att enskilda arbetare vidtagit en otillåten blockad mot tredje
man. Enligt kommissionsförslaget skulle envar som biträtt beslutet
eller som uppmanat eller eljest sökt förmå annan att deltaga i
blockaden drabbas av dagsböter eller, vid försvårande omständigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
