Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 25 febr. 1935 - Oscar E-son Tjärdal: Lantarbetarnas ställning till socialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framtiden visa för de frågor, som närmast ha betydelse för kåren
och vilka den önskar se förda mot sin lösning. Särskilt kilbomarna
inrikta sig nu på att fånga lantarbetarna, och komma väl
kommunisterna så långt att de kunna bearbeta bondebygderna, så skola de
finna en mycket tacksam jordmån i det missnöje, som sedan
generationer ligger och jäser i jordbruksproletärernas sinnen. Det ligger
farliga krafter i detta dolda med grämelse odlade missnöje. En
klok reformpolitik kan dock avleda det — och det är en sådan
politik, man nu väntar av socialdemokraterna.
Då efter många års väntan lantarbetarna för något år sedan erforo
att regeringen tillsatt en kommitté för att utreda frågan om
möjligheterna för arbetstidsreglering vid jordbruket väckte det för
ögonblicket hoppfulla känslor ute i de grå leden. Ingen har sedan hört
något av kommitténs arbete och grämelsen gräver sig åter allt
djupare in i sinnet på lantarbetaren, då han ser överflödet av ledig
arbetskraft, som man ofta ger kontant hjälp i brist på arbetsobjekt,
medan han själv dignar under arbete. Han ser också hur
riksdagen beviljar mångmiljonanslag till jordbruket utan att av detta kräva
garantier mot utsugning av arbetskraften. Företagarna utnyttja
nöden genom att pressa en fåtalig arbetsstyrka och diktera lönen i
vetskap om att arbetaren hellre tar plågan än att gå arbetslös.
Bitterheten ligger också kvar sedan senaste avtalsreglering, då
lantarbetarna fingo ta lönereducering trots att de äro i lönehänseende
sämst ställda. Visserligen hävdas det, att i jämförelse med
förkrigstiden lönen ligger väl till, men nu kräver lantarbetaren
jämställdhet med andra arbetare. Undantagsställningen, som ej kan
försvaras, måste brytas. Och djupast betyder lantarbetarnas
politiska uppslutning omkring socialdemokratin ett krav att deras
vitala intressen skola ordnas politiskt genom regering och riksdag;
det ligger ett tyst erkännande bakom, om oförmåga till facklig
samling, men också ett löfte om obrottslig trohet för framtiden gent
emot de socialistiska idealen, om lantarbetarna nu mötas med
förståelse.
I partiets välfärdsprogram ingår förslaget om utanordnande av
lån för förbättrande av bostadsstandarden på landsbygden. Som
bekant har riksdagen fattat beslut i enlighet med detta.
Möjligheter finnas för företagarna vid jordbruket att genom upptagande
av sådana lån förbättra bostäderna åt arbetarna. Utan att ha till
hands några siffror för bevis förefaller det mig dock som
lånemöjligheterna skulle ha utnyttjats i mycket liten omfattning för
detta ändamål. Om jordbrukarna visade ett påfallande intresse för
frågan om förbättrandet av lantarbetarnas bostäder, skulle nog
riksdagen ställa sig ännu välvilligare beträffande anslag och lån. Det
är dock ett beklagligt faktum att endast ett fåtal av arbetsgivarna
vid jordbruket visa mer än det nödtvungna intresset för bostäderna.
På grund av tidigare i denna artikel angivna orsaker känna de sig
nu mindre i behov av att se om bostäderna än tidigare, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
