Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1935 - Paul Olberg: Masaryk och demokratin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASARYK OCH DEMOKRATIN
Av PAUL ÖLBERG.
Masaryk, den tjeckoslovakiska republikens president måste anses
som en av den moderna demokratins mest framträdande
representanter. Allmänt sagt är Masaryks uppfattning av demokratin att
beteckna som en samhällsordning fotad på humanitet. Denna
åskådning härleder han ur den franska revolutionens princip om de
mänskliga rättigheterna. Enligt dem utgöra frihet, jämlikhet och
broderskap demokratins väsen. Om socialdemokraterna betrakta
demokratin som en etapp och förutsättning för socialismen, så är den för
Masaryk ett samhällsmål i sig själv. På grund av sina väldiga
uppgifter och sitt omfångsrika uppfostrande arbete kommer den
demokratiska samhällsordningen att omfatta en lång historisk epok utan
att vara rent socialistisk. Masaryk hyser den uppfattningen att de
civiliserade folken ännu befinna sig i den demokratiska tidsålderns
början. Från denna synpunkt sett är det fullkomligt felaktigt att
tala om en demokratins kris, eftersom det demokratiska samhällets
idé ännu icke blivit genomförd. Demokratin, säger Masaryk i sitt
arbete "Världsrevolutionen", har ännu ingenstädes klart bedömts,
alla demokratiska stater ha mer eller mindre bevarat något av den
ända och de inrättningar från den gamla regimens tid, ur vilken de
utvecklats — på frihet, jämlikhet och broderskap inåt och utåt komma
först de verkligt nya staterna, framtidens stater att vila och i sina
utomordentligt lärorika "Samtal", vilka den åldrande presidenten de
allra sista åren fört med den tjeckiske författaren Karel Capek säger
han ordagrant: En demokratins kris — men vad är det väl som i dag
icke befinner sig i kris? Vi befinna oss just i en övergångstid, som
ni vet, sade Svehla, då kriget ännu pågick, även om det inte skjuts.
Vi befinna oss, alla stater och nationer, i en svår övergångstid, och
det är för mycket begärt att omedelbart fordra ett fulländat arbete,
som kräver århundraden. Det betyder inte att vår demokrati och
vår samhällsordning överhuvudtaget icke kunde vara bättre än den
är. Demokratin har sina fel liksom medborgarna ha sina fel.
Den äkta demokratin består icke blott i regeringsformen, så att
t. ex. en vaid president träder i stället för en monark. Tvärtom
måste den icke blott vara politisk utan också ekonomisk och social.
Just dessa grundsatser förläna demokratin dess egentliga reala
innehåll. På ett annat ställe säger Masaryk: demokratin är
mänsklighetens politiska form, därför måste demokratin vara genomträngd av
en humanistisk ända. Med fraser om folkgemenskap förfäkta
samtidens diktatorer den krassaste olikhet. Endast i fråga om ord
skilja de sig från den gamla aristokratismen, som öppet sökte
motivera samhällets uppdelning i underordnade och härskare såsom
naturligt och historiskt nödvändig. Demokratin strävar däremot att
ernå lika rätt för alla samhällets medlemmar genom att ställa män-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
