Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1935 - Från läsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN LÄSARNA
DEN POLITISKA PROPAGANDAN.
Valet i Stockholm har för många medborgare i hög grad aktualiserat
frågan om vad som kan anses tillåtet och icke tillåtet i den politiska
agitationen. Detta emedan det politiska propagandaarbetet i allt större och
större utsträckning tenderat till att bli rent ut sagt smutsigt. Med åren
ha de politiska propagandaapparaterna svällt ut till allt större och större
omfattning. De summor som årligen läggas ned på dessa omfattande
attiraljer och tekniska propagandamedel äro långt ifrån ringa. Därom
skulle dock icke vara mycket att säga. Varje parti står ju för sina
respektive kostnader. Samhället har strängt taget icke med denna sak art
göra.
Med detta senaste val i färskt minne skall emellertid här den frågan
ställas, huruvida icke den politiska propagandan är inne på en väg som
leder till det rena oförfalskade bedrägeriet och till en offentlig
smutskastning, vars like man får söka i länder med de mest bristfälliga
demokratiska bestämmelser och det mest osunda politiska liv.
Givetvis böra de politiska partierna medgivas oinskränkt rätt att
gendriva motståndarnas politiska program och valargum ente ring, men
alldeles uppenbart är, att en gräns bör sättas mellan tillåtet och otillåtet.
Visserligen kan här den invändningen göras, art vi äga Sveriges Rikes
Iag och art däri finnes angivet vad som är tillåtet och icke. En sak som
faller under allmänt åtal är otillåten. Men vern gör åtalet? Hittills har
mig veterligt något sådant åtal icke förekommit annat än gent emot
socialdemokraterna, då dessa voro relativt fåtaliga och utgjorde en absolut
oppositionsgrupp mot de härskande klasserna, vilka också behärskade
landets domstolsväsende och med stor villighet angåvo dessa nya
motståndare.
I våra dagar däremot synes det som om nära nog vad som helst vore
tillåtet. En valkampanj i våra dagar är en upprivande hetsjakt efter
väljare och proselyter, där icke några medel, om än så smutsiga, skys för art
det önskade resultatet skall uppnås. Beskyllningarna mot de politiska
ledarna äro legio och kunna oftast anses nänförliga till beskyllning för
brottsliga handlingar. Då man inte går på den hårfina gränsen mellan
dtt åtalbara och det tillåtna griper man till uttryck vilka kunna givas
den mest upprörande tolkning. Lika ofta förekommer ett bollande med
citat och siffror, som enbart går ut på att locka väljare, icke art plädera
för en uppfattning eller ett program. Här kan många gånger den frågan
ställas, huruvida icke bedrägeri förekommer.
Något lagstadgande kan det väl näppeligen bli tal om, utan det gäller
snarare att finna andra utvägar.
Nog måste det väl medges, att det är beklagansvärt, art i samma grad
som ett lands demokrati blir starkare och arbetsdugligare, i samma grad
försämras dess politiska liv. Vårt kulturella arbete och vår kulturella stån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
